Landstinget tvingas spara 200 miljoner

Piteå älvdals sjukhus kan vänta sig stora neddragningar när Norrbottens läns landsting ska spara 200 miljoner kronor.- Alla får räkna med att vara med, säger Britt Westerlund (S), landstingsråd, som menar att budgeten måste gå ihop.

PITEÅ2012-04-03 06:00

Landstingets kostnader är högre än intäkterna, bland annat handlar det om allt mer ökade kostnader för läkemedel. Men både division opererande och division medicinska specialiteter dras åter igen med stora underskott.

Samtidigt minskar skatteintäkterna som en följd av utflyttningen från länet.

- Alla verksamheter har ett underskott, säger Britt Westerlund som menar att man måste se till att få en budget som är anpassad efter de pengar som faktiskt finns.

I dagsläget finns inget färdigt förslag på neddragningar, men tjänstemän ute i de olika divisionerna jobbar på att ta fram olika sparförslag som politikerna ska ta ställning till.

Tanken är att det nya sparpaketet ska läggas fram för landstingsstyrelsen den 31 maj. Att 200 miljoner är mycket pengar förstår man om man som en jämförelse nämner att landstinget sparade sju miljoner kronor genom att flytta den planerade kirurgin från Kalix Sjukhus.

Personalneddragningar
Britt Westerlund menar att Socialdemokraterna har tröttnat på att lägga fram olika sparförslag som sedan oppositionen röstar emot utan att komma med egna förslag.

Nu kommer därför en mängd sparförslag i ett paket som politikerna kan plocka ur.

- Vi vill ha oppositionen med oss, säger Britt Westerlund, som menar att neddragningar även kan handla om att jobba smartare.

Men eftersom personalkostnaderna står för en stor del av landstingets utgifter är det mycket troligt att det blir frågan om neddragningar där.

Kan man vänta sig neddragningar på Piteå älvdals sjukhus?
- Alla verksamheter ingår i detta, mer än så vet jag inte. Men vi tar ett grepp över hela länet och även kusten måste vara med och bidra, menar Westerlund.

FAKTA Landstingets ansträngda ekonomi

Förra året gick Norrbottens läns landsting 140 miljoner kronor back, detta på grund av engångskostnader för pensionssystemet

I en granskning av landstingets årsredovisning för 2011 konstaterar de två utomstående revisorerna att "Landstinget inte lever upp till kommunallagens krav om en ekonomi i balans". Både den ekonomiska situationen och den ekonomiska utvecklingen är oroväckande och divisionerna klarar inte av att hålla budget.

Totalt gick landstingen i Sverige back 2,5 miljarder förra året. Västerbottens läns lansting gick 186 miljoner back. Endast tre landsting visade plusresultat.

Källa: Sveriges kommuner och landsting, Norrbottens läns landsting,

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om