.
Alla överviktiga barn mÄr inte dÄligt av det. Men för mÄnga gör övervikt eller fetma att man inte orkar röra sig som sina kompisar, att man fÄr ont i kroppen eller mÄr psykiskt dÄligt.
âSom förĂ€lder kan man vara orolig för att utlösa en Ă€tstörning, men att inte prata med barnet om övervikt Ă€r att lĂ€mna det ensamt med problemetâ, sĂ€ger barnlĂ€karen Hanna Viklund.
.
Lyfter vi pÄ locket till pÄskÀgget och gluttar in pÄ karamellerna kan vi konstatera att under pÄsken slÄr svenskarna rekord. I snitt mumsas 1,4 kilo godis per person under högtiden. Spinner vi vidare pÄ temat visar en undersökning frÄn Livsmedelsverket att 25 procent av all energi som barn fÄr i sig kommer frÄn godis, lÀsk, snacks och fika. Och dÄ handlar det inte om nÄgon speciell högtid, utan om vanliga veckor.
.
Vart femte barn
Mellan 1980 och 2000 ökade antalet barn i Sverige med övervikt och fetma kraftigt. Sedan planade accelerationen ut. I dag Àr vart femte barn överviktigt.
ââĂven om man inte ser den snabba ökningen lĂ€ngre har vi fortfarande en hög nivĂ„ av överviktiga och feta barn, sĂ€ger barnlĂ€karen Hanna Viklund, som har jobbat med barn och övervikt i PiteĂ„ sedan 2006.
.
Hur vet man om ens barn Àr överviktigt?
ââOm man som förĂ€lder har de funderingarna tycker jag att man ska söka hjĂ€lp pĂ„ en gĂ„ng. VĂ€nta inte, utan ring och be om ett besök. BarnavĂ„rdscentralen eller skolsköterskan kan vara ett bra första steg, sĂ€ger Hanna Viklund.
.
Vilken hjÀlp finns mer att fÄ?
ââFörutom hĂ€lsocentralen och skolhĂ€lsovĂ„rden finns barnmottagningen hĂ€r pĂ„ sjukhuset. Vi hĂ„ller bland annat i grupper för familjer med överviktiga barn. DĂ€r fĂ„r man lĂ€ra sig mer om kost och hĂ€lsa och mĂ„nga gĂ„nger kan barnen ge varandra tips, sĂ€ger Hanna Viklund.
.
Alla barn mÄr inte dÄligt av sin övervikt eller fetma, men för vissa gör de extra kilona att man inte orkar röra pÄ sig som sina kompisar. Fötter, knÀn och rygg kan ta stryk. TonÄringar med fetma kan snarka och riskerar dÀrför att bli extra trötta pÄ dagarna.
ââBarn med fetma har större risk att utveckla andra sjukdomar under sin livstid. Det Ă€r en av anledningarna till att vi i vĂ„rden ska försöka hjĂ€lpa dem att göra en livsstilsförĂ€ndring, sĂ€ger Hanna Viklund.
.
Vad beror barnövervikt pÄ?
â Kort sagt sĂ„ Ă€ter vi mer och springer mindre. Vi Ă€ter mer av nĂ€stan allt, bĂ„de av grönsaker, godis och kött. PĂ„ 70- och 80-talen drack vi 30 liter lĂ€sk per person och Ă„r, i dag dricker vi 100 liter per person och Ă„r. MĂ€ngderna har ökat enormt och tillgĂ€ngligheten Ă€r ocksĂ„ annorlunda i dag. Nu kan man köpa det man Ă€r sugen pĂ„ nĂ€stan oavsett vilken tid pĂ„ dygnet det Ă€r, sĂ€ger Hanna Viklund.
.
Om jag har ett yngre barn som Àr överviktigt, hur ska jag tÀnka?
â HĂ€r behöver man ofta inte göra sĂ„ stora förĂ€ndringar. Det handlar inte om att banta, utan om sunda vanor för alla i familjen. Barnet behöver inte ens vara medveten om förĂ€ndringarna, vi som förĂ€ldrar styr helt enkelt vad som finns hemma i kyl, frys och skafferi. Guldkanten kan man hĂ„lla till en gĂ„ng i veckan. Det behöver inte vara fredagsmys och lördagsgodis. LĂ€sken som Ă€r kvar pĂ„ söndagen behöver man inte dricka upp.
.
Hur ska man göra med kalas och andra festligheter?
â Om det gĂ„r 25 barn pĂ„ förskolan och alla bjuder pĂ„ glass nĂ€r de fyller Ă„r blir det en glass varannan vecka. Dessutom Ă€r det kanelbullens dag, vĂ„ffeldagen och olika högtider. Det Ă€r kalas och avslutningar med fotbollslaget. Man mĂ„ste helt enkelt förhĂ„lla sig till det. Men vet man till exempel att det Ă€r kalas pĂ„ söndag, hoppa över lördagsgodiset den helgen. Det krĂ€ver planering och framförhĂ„llning. Dessutom behöver vi röra pĂ„ oss med barnen. Kanske kan man gĂ„ och köpa godiset och cykla till kalaset. Barn rör sig betydligt mer under skoldagarna Ă€n nĂ€r de Ă€r lediga. Det Ă€r ett dĂ„ligt betyg till oss förĂ€ldrar.
.
Med större barn?
â Ăldre barn kanske Ă€ter mellis hos kompisar och gĂ„r och fikar pĂ„ stan. HĂ€r behöver man prata om hur man kan tĂ€nka. Det behövs inte superförbud, jobba istĂ€llet pĂ„ att hitta strategier som fungerar. Hur gör jag om kompisarna köper lĂ€sk? Kanske kan jag vĂ€lja en Loka istĂ€llet. Hur gör jag om de vill Ă€ta hamburgare? VĂ€lj morötter istĂ€llet för pommes frites. Det finns mĂ„nga sĂ€tt göra smarta val. MĂ„nga förĂ€ldrar upplever att de tjatar och tycker att det Ă€r skönt att fĂ„ stöd av oss utifrĂ„n.
.
Ska man prata om övervikt med sitt barn?
â Mat och vikt kan vara laddade Ă€mnen och förĂ€ldrar som jag trĂ€ffar kan vara oroliga för att man ska sĂ„ra eller utlösa en Ă€tstörning. Men om barnet har övervikt eller fetma sĂ„ Ă€r det garanterat andra som pĂ„pekat det för dem redan vid tidig Ă„lder, tyvĂ€rr. Barnet kanske sjĂ€lv tycker att det ser tjockt ut och att som förĂ€lder inte prata med sitt barn Ă€r att lĂ€mna det ensamt med sina problem. Det Ă€r en hĂ€lsorisk att lĂ„tsas som ingenting.
.
Hur ska man prata?
â SkuldbelĂ€gg aldrig barnet, utan försök prata öppet och hjĂ€lp barnet med olika idĂ©er och förhĂ„llningssĂ€tt. Kanske behöver du sjĂ€lv förĂ€ndra din livsstil?
.
Motivation dÄ?
â Det bĂ€sta Ă€r om barnen hittar sin egen motivation. NĂ„gon sĂ€ger att de vill kunna ha jeans, eller kunna köpa klĂ€der pĂ„ vanliga affĂ€rer. Ett generellt vĂ€lbefinnande eller att man minskar risken för sjukdomar generellt Ă€r för abstrakt nĂ€r man till exempel Ă€r i tidiga tonĂ„ren.
.
Du pratar om BMI som en möjlig motivator?
â Precis, inom vĂ„rden rĂ€knar vi ut BMI Ă€ven pĂ„ barn. Ăven om det inte alltid Ă€r ett jĂ€ttebra instrument har det fördelen att man kan jĂ€mföra sig med sig sjĂ€lv.
.
BerÀtta mer.
â MĂ„let med barn som har övervikt eller fetma Ă€r att de ska stĂ„ still i vikt och vĂ€xa pĂ„ lĂ€ngden Det Ă€r inte en snabbfix, utan kan ta nĂ„gra Ă„r. Om barnet har gĂ„tt upp nĂ„got kilo har det kanske vuxit desto mer pĂ„ lĂ€ngden och dĂ„ har barnets BMI Ă€ndĂ„ minskat. IstĂ€llet för att fokusera pĂ„ plus pĂ„ vĂ„gen kan man glĂ€djas Ă„t minus pĂ„ BMI-skalan.
.
Finns det nÄgot mer du vill skicka med?
â Vi har olika genetiska förutsĂ€ttningar Vissa kan Ă€ta tĂ„rta flera gĂ„nger i veckan utan att gĂ„ upp i vikt medan andra Ă€r mycket kĂ€nsligare. Ett syskon kan vara pinnsmalt och ett annat ha övervikt. Det Ă€r orĂ€ttvist och som förĂ€lder gĂ€ller det att vara envis. Det Ă€r ett lĂ„gintensivt jobb som tar tid.
.
Fotnot: BMI â Body Mass Index â Ă€r ett internationellt mĂ„tt pĂ„ undervikt, medelvikt, övervikt och fetma. MĂ„ttet bygger pĂ„ förhĂ„llandet mellan lĂ€ngd och vikt.