Väntande patienter bläddrar i tidningar och magasin sittande i väntrummets stolar. Genom de dörrar som står på glänt i korridoren skymtar läkare vid datorer. En allt vanligare syn på hälsocentraler i dag. Läkarna i länet upplever att en allt större del av deras dagliga arbete består av administrativ tid i form av pappersarbete, med diverse intyg och de allt vanligare kraven på kompletteringar från Försäkringskassan.
I december 2015 skickade regeringen det årliga regleringsbrevet till Försäkringskassan. I det ber de myndigheten att minska antalet sjukskrivningar, detta utan att lagen för beslutsunderlag har ändrats. Det som däremot har förändrats är handläggarens arbetssätt, i dag har Försäkringskassan mer resurser och kan på så sätt granska läkarintygen noggrannare än tidigare.
– Vi har fortfarande samma lagstiftning att förhålla oss till. Men de ökade anslagen gör att vi på ett mer rättssäkert sätt kan jobba med vårt uppdrag. Om det innebär att antalet avslag har ökat, så betyder det att många människor, som enligt de regler vi har att förhålla oss till, tidigare har fått ersättning de inte har haft rätt till, säger Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör och chef för avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan.
Flertalet läkare i Norrbotten upplever att de har fått en större arbetsbörda när läkarintygen de skriver blir ifrågasatta och behöver kompletteras, ofta på bristande grunder enligt läkarna själva.
– Jag upplever att Försäkringskassans beslutsunderlag är otroligt fyrkantigt. Det förutsätter att alla människor får exakt samma symptom och följer samma mall, “har du det här symptomet eller den här sjukdomen så ska du vara sjukskriven i si och så många veckor, och när de veckorna har passerat så är du frisk”. Så fungerar det inte i verkligheten, säger Linda Beckert, ST-läkare i Boden.
På Försäkringskassan menar man å andra sidan att de inte ifrågasätter sjukdomsbilden i läkarintygen, eller läkarnas kompetens att bedöma hälsan hos sina patienter. Det är inte Försäkringskassans ansvarsområde. Handläggarnas jobb är att avgöra om en person har möjlighet att arbeta trots sjukdom eller ska ha rätt till annan ersättning.
Om läkaren inte pekar på objektiva fynd som visar den nedsatta arbetsförmågan så är risken stor för komplettering eller avslag. Att hitta objektiva fynd är något som flertalet läkare i Norrbotten upplever som besvärligt, och då främst när det gäller psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar.
– Depression, utmattningsdepression, utbrändhet och stress. Hur beskriver man det? Diagnosen blir väldigt avgörande för Försäkringskassan. Men för oss allmänläkare är inte diagnosen det centrala, utan vi ser en patient som sitter och gråter framför oss och som inte orkar med sitt arbete. Och att då försöka förklara det för en medicinskt okunnig handläggare på ett kort och tydligt sätt, det är väldigt svårt, berättar Robert Svartholm, ordförande i Distriktsläkarföreningen Norrbotten.
Försäkringskassan menar dock att det inte är diagnosen som är det centrala i deras beslutsfattning, utan att de istället efterfrågar en så konkret beskrivning som möjligt av arbetsförmågan som patienten kan tänkas ha trots sin diagnos.
– För att Försäkringskassan ska kunna göra en rättvis och rättssäker bedömning krävs det att sjukvården har gjort sitt. Som systemet ser ut i dag så är det upp till läkarna att avgöra om en patient helt eller delvis måste befrias från sin arbetsplikt. Det är också viktigt att de motiverar det i de intyg som skickas till Försäkringskassan. Sedan avgör Försäkringskassan rätten till sjukpenning. Alla intyg som kommer in måste fylla sin funktion som beslutsunderlag, det är viktigt att rätten till sjukpenning inte ifrågasätts på grund av dåligt skrivna intyg, säger en försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan i Piteå.
En del läkare i Norrbotten menar att de själva kan vara en del i problematiken och riktar kritik till den egna kåren. Om ett läkarintyg är dåligt eller slarvigt ifyllt så kan det få ekonomiskt förödande konsekvenser för patienten. Det har fört med sig att allt fler läkare i dag försöker sätta sig in i de beskrivningar som Försäkringskassan vill ha och utgår ifrån det när de skriver sina patienters intyg.
– Något som stör mig är att vi läkare, beroende på vår förmåga att skriva ett enligt Försäkringskassan bra intyg, ska kunna påverka en sjuk människas rätt till ersättning. Personligen får jag mindre kompletteringar i dag, men det beror mer på att jag vet vad jag ska fråga efter och hur jag ska formulera mig, än på patientens medicinska tillstånd, berättar Oskar Ceder, ST-läkare i Piteå.
Johan Brorson som är verksam läkare på Cederkliniken i Piteå berättar att de på arbetsplatsen kommit fram till att de hade en för dålig struktur internt när det kom till att hantera längre sjukskrivningar. De fick onödiga krav på kompletteringar från Försäkringskassan, vilket innebar extra arbetstid för läkarna och en oro för de patienter som väntade på beslut. För att underlätta arbetet har de utarbetat en form av checklista till sig själva. Vad är det Försäkringskassan behöver veta för att göra en bedömning? Denna checklista delar de även ut till sina patienter som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga.
– Formuläret gör att patienterna blir mer delaktiga i processen kring sin sjukskrivning. Det sparar också tid vid redan tidsbegränsade läkarbesök när patienten vet vad som kommer att bedömas, säger Johan Brorson.
Läkare möter dagligen sjuka människor som enligt dem helt eller delvis saknar arbetsförmåga. De ställs mot en myndighet där regler på ett papper, matchas mot ett läkarintyg på ett annat. Enligt Lars-Åke Brattlund är ett viktigt framtida arbete att förenkla kommunikationen mellan myndigheten och sjukvården.
– Vi måste bättre beskriva vad det är vi behöver för att kunna göra våra beslut. Både vi och hälso- och sjukvården jobbar i ett system som folkvalda politiker har tagit fram. Vi som myndighet har lagar och regler att förhålla oss till. Vi på Försäkringskassan får inte ta beslut på bristande underlag.
Under tiden som läkare, Försäkringskassan och våra folkvalda försöker hitta lösningar på de problem som tycks finnas i dagens system, så finns det bakom procenten i statistiken människor som upplever stress, oro och ekonomiska svårigheter.