– För bara några år sedan fick Piteå ett betyg på 3,46, det är därför trist att se att den negativa trenden håller i sig. Detta är femte året i rad som Piteå får ett försämrat betyg i det sammanfattande omdömet, säger Hans Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv Norrbotten.
I Piteå ingick 208 företag och 25 politiker i enkäten. Det samlade omdömet hamnar på 2,8, vilket är både under snittet för Norrbotten på 3,1 och landet på 3,46.
– Det var inte helt oväntat, vi har hamnat dåligt till i den här undersökningen under några år. Det är inte kul förstås, sedan har vi cirka 4 000 företag i Piteå, men det är ändå 200 som uttrycker något form av missnöje, det måste vi bejaka, säger Nicklas Winblad von Walter, näringslivschef i Piteå kommun och fortsätter:
– En första tanke är förstås: "Vad beror missnöjet på", då det är rakt igenom ganska låga betyg. Vi har en hel del att jobba med.
Hur ska ni vända det här?
– Det gäller att bli konstruktiv och jobba systematiskt, det är lätt att tänka nu gör vi den här eller den här insatsen för att få upp siffror, då blir det ännu mer frustration och risk för att vi gör fel saker. Vi behöver göra ett förbättringsarbete och ett utvecklingsarbete av våra kommunala delar.
En konkret satsning är det näringslivsråd som startade för drygt ett år sedan med representanter från näringslivet och kommunledningen i Piteå. Det man ska jobba med under året är just delar av enkäten från Svenskt Näringsliv.
– Det är ett sätt att vända trenden, att gemensamt titta på de stora bitarna, säger Nicklas Winblad von Walter.
Han menar att det finns saker att ta tag i, men samtidigt är Piteå en av kommunerna i landet med lägst arbetslöshet, näringslivet är starkt och det finns en bra tillväxt i många bolag.
– Det är kul när näringslivet själva säger att "så här dåliga är vi inte". Man känner inte igen sig i undersökningen, då det går så bra för många av företagen. Men någonstans finns det ändå en förväntan på att kommunen och politiken ska leverera mer.
Områden som enkäten visar behöver förbättras i Piteå är att öka förståelsen för företagen, mer byggbar mark, kortare handläggningstider, förbättra samarbetet mellan företagen och skola samt kompetensförsörjning.
Enligt undersökningen hamnar företagsklimatet i Älvsbyn på 3,41, Arvidsjaur 3,49, och Arjeplog 3,52.