Lägre lön – mindre inflytande

Det har blivit bättre, men fortfarande har kvinnor lägre lön, inkomst och pension än män. Kvinnors inflytande är också mindre än mäns.

Lägre lön. Kvinnodominerade yrken tenderar att betalas lägre än mansdominerade. I kombination med mer deltid, högre sjuktal och lägre inkomster totalt, väntar sen dessutom lägre pension. (Arkivbild)

Lägre lön. Kvinnodominerade yrken tenderar att betalas lägre än mansdominerade. I kombination med mer deltid, högre sjuktal och lägre inkomster totalt, väntar sen dessutom lägre pension. (Arkivbild)

Foto: Josefin Strang

Piteå2016-08-02 05:00

Det framgår av publikationen ”På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2016” som Statistiska centralbyrån, SCB, nu publicerat. Där finns statistik, jämförelser och analyser om i stort sett allt. Hela rapporten finns också på SCB:s webbsida.

Och att kön avgör exempelvis lön, råder det ingen tvekan om.

Sett till hela arbetsmarknaden har kvinnor, när alla löner är uppräknade till heltid, 87 procent av mäns lön. Den största anledningen till det, är att kvinnor och män finns i olika yrken och att mansdominerade yrken tenderar att betalas högre än kvinnodominerade yrken.

Självklart ligger gammalt könsrollstänkande åtminstone till viss del bakom, då män historiskt varit familjeförsörjare på ett helt annat vis än de är i dag, men fortsätter att belönas bättre för sin arbetsinsats än kvinnor på grund av det.

Och könsroller styr också vårt agerande då vi blir föräldrar. Kvinnor arbetar betydligt oftare deltid, tar längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn oftare än män. Tar man hänsyn till allt det, blir skillnaden i årsinkomst ännu större. Kvinnor har då 81 procent av mäns inkomst.

Och lägre inkomst leder förstås till lägre pension. När arbetslivet är över, kan kvinnor i genomsnitt kvittera ut 67 procent av mäns pension, de yngre något mer och de äldre något mindre, konstaterar SCB och ställer frågan hur det egentligen ser ut med den ekonomiska självständigheten?

Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är ett av regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken, vilket bland annat innebär samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete – men också om makt och inflytande.

I det politiska livet ser det ganska bra ut, i riksdagen är könsfördelningen till exempel jämn, men betydligt sämre när det gäller andra maktpositioner som chefer i privat sektor. Allra värst är dock situationen bland ordföranden i börsbolagens styrelser, där fem procent är kvinnor och 95 procent män.

Även det oavlönade arbetet – exempelvis vård av anhörig eller städ, tvätt och matlagning hemma – fortsätter att i största mån falla på kvinnors axlar. När det gäller hushållsarbete ägnar kvinnor drygt tolv timmar i veckan åt det, män lite mer än hälften, cirka 7 timmar.

När det gäller föräldraförsäkringen har de flesta familjer tagit ut alla 480 dagar när barnet fyller två år, mamman 82 procent och pappan 18 procent.

Samtidigt konstaterar SCB att det på alla områden så sakteliga blir mer jämställt mellan könen. Vid förra "På tal om kvinnor och män 2014" fick kvinnor till exempel 80 procent av mäns lön och 66 procent av pensionen.

Svensk jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär:

En jämn fördelning av makt och inflytande.

Ekonomisk jämställdhet – samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kroppslig integritet.

Källa: regeringen

Så långt har vi kommit (ett axplock)

1845 Lika arvsrätt för män och kvinnor.

1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får legenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel.

1858 Ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd.

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och bli valbara till riksdagen.

1938 Preventivmedel tillåts. Moderskapspenning för alla införs.

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd i 3 månader.

1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras.

1974 Föräldraförsäkring med rätt att dela ledigheten.

1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet.

1998 Lag om våld mot kvinnor. Lag med förbud mot könsstympning.

2007 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

2010 Värnplikten blir könsneutral.

2016 Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90 dagar.

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om