Lågmälda pärlor när Olle Adolphson hyllas
DIVERSE ARTISTERDubbeltrubbel(Capitol/EMI)PPPP
Olle Adolphson har gjort ett starkt intryck, men trots de vassa texterna och det utomordentliga melodisinnet känns det som om han aldrig riktigt fick det stora erkännandet under sin levnad (1934-2004). Kanske kan den här matiga dubbeln slå in några dörrar. Jag hoppas det.
Låtvalen kittlar och det gäller även artistuppställningen. Den här gången är det inte bara Stockholms tribute-maffia som medverkar utan även roliga namn som Mattias Alkberg, Frida Hyvönen och vår egen Nicolai Dunger som för övrigt gör en lyckad, egensinnig version av "Det gåtfulla folket" med härligt "slit" i harmoniseringen.
Min idol Tomas Andersson Wij gör en minimalistisk men lång version av "Det ligger ett land långt borta" med enbart stråkar och akvarellpiano som komp. Mauro Scocco gör en av sina finaste sånginsatser i "Världen som var min". Detsamma gör Toni Holgersson i hudnära duett med Irma Schultz Keller i "Vem".
Andra fina stunder är Totta Näslund i "Blåst", Peter LeMarc i "Nu har jag fått den jag vill ha" och Charlotte Berg i mer konventionella "Råd till dig och mig". Dessutom får vi höra Jakob Hellman på nytt ("Lenas visa" och "Mina båtar") och vi får en försmak på snart debuterande singer/songwritern Emily McEwan i "År".
För att vara en hyllningsplatta är "Dubbeltrubbel" förvånansvärt homogen. Trots den personliga prägeln, som artisterna i många fall lyckas sätta, har man aldrig glömt bort låtarna. Här finns inga pinsamma försök att "hotta upp" materialet. Tack för det.
Möjligen kan det bli viss valium-varning om du lyssnar i fel sinnesstämning, men kvaliten kan man inte klaga på. "Dubbeltrubbel" är bland det bästa jag hört i den här vägen.
Flera försök att samla Olle Adolphsons egna inspelningar i skivform har gjorts, men aldrig särskilt omfattande. Nu är hyllningen avklarad och snart kommer förhoppningsvis en ordentlig box med denna stora men alltför ofta bortglömda artist.
Så jobbar vi med nyheter