Bröstoperationer, läppinjektioner, fettsugning och penisförstoringar är bara några exempel på kosmetiska ingrepp som görs enbart för att förändra utseendet men som kan innebära betydande hälsorisker. Och det är inte bara Hollywoodfruar som är med på tåget. Skönhetsmarknaden är kraftigt växande och lockar främst kvinnor, men också allt fler män.
Men det är bransch som inte sorterar under hälso- och sjukvårdens regelverk och som det dessutom ställs få eller inga krav på legitimerad kunskap, vilka material som används och så vidare.
Svagt skydd
Med allt större efterfrågan på kosmetiska ingrepp och behandlingar i en "laglös" bransch ökar också antalet fel, operationer som går snett, misslyckade behandlingar och material som får den egna kroppen att reagera på ett icke önskvärt sätt, komplikationer kort sagt.
Men konsumentskyddet är svagt. Den som lägger sig under kniven på en skönhetsklinik är i lagens mening inte en patient utan en konsument (som ingått ett avtal med en näringsidkare) och när någonting går fel är det svårt att få upprättelse. Människor som betalat stora summor riskerar inte bara att förlora pengarna, att få den misslyckade behandlingen/operationen korrigerad är minst lika svårt.
Begreppet laglös syftar med andra ord inte bara på bristen på tvingande regelverk utan också på många näringsidkares skrupelfria metoder att tjäna snabba och stora pengar.
Vacker och lycklig?
Det här är det förstås många som vill ändra på. Konsumentverket, som varje år arrangerar ett forskarseminarium på ett specifikt tema tillsammans med sitt vetenskapliga råd, satte år 2012 fokus på skönhetsmarknaden. I rapporten "Vacker och lycklig?" konstaterades att många, särskilt unga, är beredda att ta stora medicinska och ekonomiska risker i jakten på skönhet och expert efter expert gav sin syn på ämnet utifrån ett vetenskapligt perspektiv.
Att marknaden växer med 15–20 procent per år och att det redan 2012 beräknades att 25 000 skönhetsoperationer skulle utföras i Sverige, där lagstiftning och konsumentskydd dessutom är bland Europas svagaste, bedömdes som skrämmande och allvarligt. Vem bär ansvaret då något går snett?
Karin Lindell, socialstyrelsens externa utredare, tog lasertekniken som exempel. Vem som helst kan köpa en laserapparat från Kina som saknar CE-märkning och sätta igång. Men felaktigt utförda laserbehandlingar kan ge svåra brännskador. Och vem som helst kan ge "fillers" och botox i läppar och kindben, men hamnar nålen fel riskerar patienten en i alla fall tilfällig förlamning. Och så vidare, och så vidare.
Hårdare krav
Sommaren 2013 kom så socialstyrelsens "Förslag till rättslig reglering av estetiska behandlingar", där man menade att branschen måste regleras med lagstiftning, att fler behandlingar och ingrepp måste omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och att ingrepp på barn under 18 år borde vara helt olagligt.
Förslaget vann gehör hos regeringen, som i april 2014 beslutade att tillsätta en egen utredning för att stärka den enskildes skydd. Specialistläkaren Eva Nilsson Bågenholm förordnades till regeringens särskilda utredare och fick ett flertal juridiska och medicinska experter och sakkunniga till sin hjälp.
Slutrapporten presenterades för ett par veckor sedan, ett betänkande på 326 sidor där man sammanfattningsvis kräver en ny lag med hårdare krav på näringsidkare som utför kroppsbehandlingar och en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information.