Lagen finns - men tekniken fattas

För snart 1,5 år sedan kom en ny lag om olaga förföljelse och samtidigt ändrades lagen om besöksförbud, så att man i förebyggande syfte kan förse en förföljare med elektronisk fotboja för att skydda offret. Men det finns ingen utrustning för detta än.

Så här ska den elektroniska fotbojan fungera i preventivt syfte. Så länge personen håller sig utanför förbudsområdet sker ingen övervakning, men så fort han/hon går in i området går larmet - både till polisen och till skyddspersonen. Polisen får via GPS en exakt positionsangivelse och kan lätt gripa den misstänkte.

Så här ska den elektroniska fotbojan fungera i preventivt syfte. Så länge personen håller sig utanför förbudsområdet sker ingen övervakning, men så fort han/hon går in i området går larmet - både till polisen och till skyddspersonen. Polisen får via GPS en exakt positionsangivelse och kan lätt gripa den misstänkte.

Foto: MIKAEL GRAHN

PITEÅ2013-01-31 06:00

Lagen infördes den 1 oktober 2011 och flera personer har både åtalats och dömts för olaga förföljelse. Men när det gäller förändringarna i lagen om besöksförbud, numera kontaktförbud, har det inte hänt så mycket.

Möjligheten att få ett särskilt utvidgat kontaktförbud beviljat, som innebär att den som notoriskt bryter mot ett kontaktförbud ska kunna förses med en fotboja i förebyggande syfte för att skydda offret, har helt enkelt inte utnyttjats än.

Liten målgrupp
Inte en enda person i hela landet har fått fotboja i förebyggande syfte. Tekniken finns helt enkelt inte än - trots att det snart är 1,5 år sedan lagändringen gjordes.

Kammaråklagare Ulrika Schönbeck vid åklagarkammaren i Luleå säger att teknikens frånvaro naturligtvis påverkar, men att det också är litet oklart n-ä-r det särskilt utökade kontaktförbudet ska användas.

- Jag menar, finns det en så uttalad hotbild - ja, då ska ju den personen sitta anhållen och häktad istället, funderar hon.

Avancerad teknik
Att ingen fungerande fotboja finns än, beror på att den avancerade tekniken ställt till det, berättar Inka Wennerberg vid Rikspolisstyrelsen, RPS, som är införandeansvarig för fotboje-projektet.

- Målsättningen är att få tekniken klar under våren, säger Wennerberg. Vi har upphandlat själva fotbojan och det nya IT-systemet, men leverantören har fått göra flera anpassningar för att tekniken ska kunna integreras med det IT-system polisen har i dag.

Inka Wennerberg konstaterar att det är en mycket begränsad målgrupp det här handlar om.

- Det är ju inte vem som helst som kan bli aktuell för det här. Det handlar om personer som notoriskt bryter mot utfärdade kontaktförbud, jag skulle tro att det rör sig om 1-2 personer per år - i hela landet, säger hon.

Larm till polisen
Den nya tekniken är GPS-baserad. När ett särskilt utvidgat kontaktförbud meddelas av åklagare eller domstol bifogas beslutet ett eller flera förbudsområden, till exempel skyddspersonens bostad och arbete.

Om förbudspersonen går in i ett sådant område, går larmet direkt till polisen som får en exakt positionsangivelse.

- Polisen kan då både uppsöka skyddspersonen och gripa den som bryter mot kontaktförbudet.

Men skyddspersonen får inget larm själv?
- Jo, vi kommer att erbjuda teknisk utrustning för det, RF-mottagare som larmar om fotbojan kommer nära, säger Wennerberg, som också poängterar att polisen inte kan följa personen hela tiden, utan bara om han eller hon går in i förbudsområdet.

Ett års fängelse
Kontaktförbud meddelas för sex månader med förlängning tre månader i taget. Den som bryter mot förbudet kan dömas till ett års fängelse.

- Det gäller även om man försöker manipulera utrustningen, ta av sig fotbojan eller om man låter bli att ladda den. Då kan man dömas för hindrande av elektronisk övervakning till ett års fängelse.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om