Kyckling från Brasilien i Piteås skolkök

Piteå kommun lagar all mat till skola och vård/omsorg. Det mesta är svenskt, men både kyckling från Brasilien och fisk från Sydafrika finns på menyn.

Cock and chill. I produktionsköket vid Strömbackaskolan lagas totalt cirka 2?200 matportioner varje dag, ungefär 1 250 till skolans elever, resten för leverans. Det mesta av råvarorna är svenska, men hit kommer också brasiliansk kyckling och fisk från Sydafrika.

Cock and chill. I produktionsköket vid Strömbackaskolan lagas totalt cirka 2?200 matportioner varje dag, ungefär 1 250 till skolans elever, resten för leverans. Det mesta av råvarorna är svenska, men hit kommer också brasiliansk kyckling och fisk från Sydafrika.

Foto: Maria Johansson

Piteå2018-01-26 20:35

Nya kostchefen Helena Lundberg har precis kastats in i en ny, gigantisk upphandlingsrunda som ska vara klar under med ett nytt avtal i oktober 2018.

Det rör sig om en upphandling av mat för 30 miljoner kronor per år. Och, om det formella beslutet om att leverera den kommunala maten även till Luleå kommer, blir summan förstås ännu större.

– Vi lagar all mat till socialtjänsten och skolan i Piteå, säger Helena Lundberg, och i februari tas beslut om vi ska leverera till Luleå också, blir det så blir upphandlingen förstås ännu större.

Lundberg var inte med vid den tidigare upphandlingen men har plockat fram uppgifterna för PT:s räkning. Hennes sammanställning visar att totalt 72 procent av alla livsmedel som används i de kommunala tillagningsköken har svenskt ursprung, resten kommer från flera olika länder.

Så här ser det ut:

Kött: 77 procent från Sverige, 8 procent från Tyskland och lika mycket från Polen, övrigt från ett flertal andra länder (bland annat Finland), Fågel: 79 procent svenskt, 10 procent från Brasilien, resten från övriga, Fisk: 55 procent från Sverige, 29 procent från Norge och 12 procent från Sydafrika + några övriga små leveransländer, Mejeriprodukter: 92 procent svenskt och företrädesvis från länet.

Anmärkningsvärt i sammanhanget är förstås fågel (kyckling) från Brasilien och fisk från Sydafrika.

Brasilien är en av världens största producenter av kycklingkött och det exporteras över hela världen. Användningen av antibiotika och tillväxthormoner har tidigare varit mycket kraftig, bland annat rapporterades tidigare om områden där man åt nästan uteslutande kyckling och där unga flickor i 6–8-årsåldern fått bröst och mens på grund av hormonerna, men det har reglerats under senare år. Samma hårda lagstiftning och djurhållning som i Sverige kommer man dock inte ens i närheten av.

Från Sydafrika kommer den kummel som serveras i Piteås skolrestauranger och äldreboenden. Kummel är en torskliknande vitfisk, men med ett fastare kött som gör den till en populär matfisk.

Här tål det att påpekas att kummel finns i svenska vatten i Östersjön, Skagerrak och Kattegatt men den fiskas mest i Medelhavet, Östra Atlantkusten, Svarta havet och vid Afrikas nordkust.

Här är det förstås priset som avgör, men faktiskt även att Kapkummel från Sydafrika är MSC-certifierad och grönklassad som matfisk, medan europeisk kummel är gul- eller rödklassad.

Kostchefen berättar om de krav som ställs i upphandlingen:

– Det ska vara salmonellafria varor, vi ska ha information om ursprung, antibiotika får bara ges efter förskrivning av veterinär, transporten till slakt får inte överstiga åtta timmar och djuret måste vara bedövat vid slakt.

Maria Franzén på Piteå kommuns inköpsavdelning har arbetat med de senaste livsmedelsupphandlingarna.

– Vi har gjort stora ansträngningar för att få mer lokala leverantörer och haft många möten med både grossister, leverantörer och intresseorganisationer, berättar hon. Det håller jag på med just nu också, för den nya upphandlingen.

Franzén påpekar att små leverantörer har svårt att kunna leverera i större volym och direkt till de många köken (60–70 stycken totalt), sen måste köken kunna ta emot varorna också – det ska vara rätt förpackningar, sköljt och skivat och så vidare.

– Vi hade bland annat mycket kontakt med en lokal köttleverantör, men fick ändå inget anbud, det kanske det blir ändring på nu. Vi strävar efter mer lokalt i alla fall.

Upphandlingen

Piteå kommuns matinköp är värda 30 miljoner kronor per år. Tillsammans med Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog cirka 50 miljoner kronor.

Avtalstiden är högst 4 år.

Kommunen gör olika varukorgar som man kan lämna anbud på; exempelvis kött, fisk, potatis, frukt och grönt.

Det görs för att få in små, lokala leverantörer. En särskild dressingkorg gav t ex Delikatessfabriken chansen.

Även om de små inte kan leverera direkt, når man ofta deras varor via grossist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!