I åtta av kommunens 14 nämnder är det kvinnor som håller i ordförandeklubban. I flera fall handlar det om stora och tunga nämnder, exempelvis barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och fastighets- och servicenämnden. I kommunstyrelsen är det kommunalrådet Helena Stenberg (S) som leder arbetet.
Är det en slump med så pass många kvinnor i ledande ställning?
– Nej, det är det inte. Vi socialdemokrater har länge jobbat hårt med jämställdhetsfrågor. Valberedningen har gjort grundjobbet och givetvis spelar intresse och engagemang in när vi väljer folk till olika poster, säger Helena Stenberg.
Jämställdhet är inget som kommer gratis och först efter flera års kamp, debatt och utredningar infördes kvinnlig rösträtt 1919. Två är senare, 1921, efter en grundlagsändring, blev fem kvinnor invalda till riksdagens andra kammare.
Först 1947 fick Sverige sitt första kvinnliga statsrådet, Karin Kock (S).
I Piteå dröjde det till 1979 innan Annie Persson (S) utsågs som första kvinna till kommunalråd. Därefter har hon följts av flera och sedan några år är det Helena Stenberg som har den högsta politiska funktionen i kommunen.
– Det är flera år sedan vi började med varannan man och kvinna på listorna. Det har så klart gett resultat.
Som politiker löper man risk att utsättas för hot och hat. Det gäller inte minst kvinnor.
– Det är förfärligt att det är så. Kritik och granskning är en sak, men grova personangrepp och hot är inte kul. Det är nog värre på riksnivå, säger Stenberg.
Hur gör ni för att hjälpa yngre kvinnor som vill engagera sig?
– Här har partierna ett stort ansvar att förbereda och stötta, men även kommunen har ett ansvar. Vi har anordnat seminarier om hat och hot. Dessutom har vi en ordförandegrupp där vi kan stötta varandra, säger Stenberg.
Sett till sammansättningen i nämnderna är det relativt jämnt mellan könen. I exempelvis barn- och utbildningsnämnden är sju av 13 ledamöter kvinnor med Louise Mörk (S) som ordförande.
Hur har du som ung kvinna fått stöd när du tog över som ordförande?
– Helena (Stenberg) var ett väldigt bra stöd som jag kunde bolla svåra frågor med.
Nätverk är förstås inget specifikt för socialdemokraterna, men Louise Mörk är med i ett nätverk för unga S-politiker.
– Det är unga från hela landet, både förtroendevalda och SSU:are. Vi hjälper varandra och har digitala möten. På Facebook kan vi utbyta tankar och tips.
Som ordförande för Bun ansvarar hon för frågor som engagerar många, men även om kommentarerna kan vara hårda så har hon klarat sig från personliga påhopp.
– Men jag fick höra när vi skaffade barn att jag inte kunde bli ordförande, men det har fungerat och i en period var jag mammaledig, berättar Louise Mörk.
Om det är övervikt på kvinnor i nämnderna så är det skillnad i kommunbolagens sju styrelser. Bara i två är ordföranden kvinna och i båda fallen är det Helena Stenberg.
Vad tror du att det beror på?
– Det är nomineringarna som styr och det måste finnas kandidater. Skillnaden mellan en nämnd och en styrelse är inte stor, men aktiebolagslagen innebär ett lite annat ansvar, men det är ingen könsfråga. Jag tror att den stora anledningen handlar om intresse.
– Vi jobbar aktivt för att locka flera kvinnor och överlag tycker jag att det ser ganska bra ut. Jämställdhet är en väldigt viktig fråga, säger Helena Stenberg.
Tilläggas kan att i tre av de sju bolagen är kvinnor vd.