"Det viktigaste vi gör är att finnas till som medsystrar för kvinnor som vill lämna en våldsam relation", säger Elisabeth Qvarnström, ordförande för Kvinnojouren Lillasyster i Piteå.
Efter en stökig period på våren förra året har Kvinnojouren Lillasyster återhämtat sig.
– Känslan är jättebra, vi har ett årsmöte i februari och håller på och summerar året och gör förslag på verksamhetsplan. Vi blickar framåt och lite bakåt, säger Elisabeth Qvarnström.
Föreningen har 132 medlemmar. Under hösten utbildade sig fyra nya jourkvinnor, man håller igång telefon och chatt och sedan i november förra året finns ett skyddat boende.
– Vi kan ta emot kvinnor som behöver hjälp akut och det är bra, säger Elisabeth Qvarnström som dock ser att verksamheten hotas då en ny lagstiftning kring tillståndsplikt föreslås träda i kraft den 1 april.
– Då måste vi uppfylla ett visst antal kriterier från IVO, som att man måste ha personal ett visst antal timmar, säger Elisabeth Qvarnström som inte bedömer att man har de ekonomiska förutsättningarna att följa lagstiftningen.
– Det innebär att vi inte längre kommer få finansiering via socialtjänsten för placeringar från dom. Men vi har ändå bedömt att så länge vi har möjlighet, vill vi ha ett eget ställe där vi kan hjälpa kvinnor akut.
Den stora utmaningen är att få ihop en långsiktig finansiering. Föreningen har sökt statsbidrag från socialstyrelsen och väntar på svar.
– Men det täcker inte det vi tror att vi behöver till jourverksamheten, säger Qvarnström som menar att det handlar om så mycket mer än boendet, som utbildning och påverkansarbete.
– Det viktigaste vi gör är att finnas till som medsystrar för kvinnor som vill lämna en våldsam relation. Ofta är det allra svåraste för dem att inte gå tillbaka. Där kan vi stärka och stötta dem att ta egna beslut.
Jouren samverkar med socialtjänsten, men är ett komplement och en fristående part.
– Vi har kommit långt sedan vi startade och har börjat hitta vår plats.
Elisabeth Qvarnström (längst fram) vill fortsätta att jobba med opinion och påverkan. Här i samband med den nationella kampanjen "En vecka fri från våld" och temakvällen "Hur kan vi arbeta för att stoppa våld i nära relationer i Piteå?". Bakom henne från vänster: Sara Granström, socialsekreterare och samordnare, enheten Våld i nära relationer, Cathrine Granberg, personalchef på Piteå kommun, Kata Nilsson, kommunalråd och Daniel Berggren, familjebehandlare, Samtal om våld.
Polisen frågar kvinnor som anmäler brott om de vill ha kontakt med jouren.
– Där har vi fått kontakt med ganska många kvinnor. Det visar att det finns både ett förtroende och ett behov av oss. Att vi kan finnas som medsystrar, säger Qvarnström som menar att de svarta tidningsrubrikerna talar sitt tydliga språk.
– Det är ingen som kan säga att det är tryggt i Pite älvdal. Där kan vi påminna om att frågan måste upp på agendan. Som när det gäller bostadsmarknaden i Piteå, det är inte enkelt för kvinnor att lämna ett förhållande om det inte finns någonstans att bo.