Kvinnojouren hotas av nedläggning

Kvinnojouren i Piteå hotas av nedläggning. Ekonomiska problem och vikande medlemsantal pekar mot en dyster framtid. Om jouren försvinner drabbas hundratals misshandlade och förföljda kvinnor i kommunen hårt.

Kvinnojouren i Piteå riskerar nedläggning på grund av minskande medlemsantal och ekonomiska bekymmer. Catalina Nilsson är en av få som vill sitta i styrelsen.

Kvinnojouren i Piteå riskerar nedläggning på grund av minskande medlemsantal och ekonomiska bekymmer. Catalina Nilsson är en av få som vill sitta i styrelsen.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ2009-02-21 06:00
Kvinnojouren i Piteå hade årsmöte i torsdags. Man har drabbats av tre avhopp från styrelsen under året och målet var att välja en ny. Men intresset för förtroendeuppdraget var svalt.
- En styrelse ska bestå av minst fem personer och vi fick bara ihop två. Vi har få medlemmar, just nu 26 varav nio är aktiva, och det är svårt att värva folk, berättar styrelseledamoten Catalina Nilsson.
Ödesdigert
Avhoppen som kvinnojouren drabbats av beror på flera olika saker. En styrelsemedlem flyttade och de andra orkade inte med det ideella arbetet längre. Det svaga intresset för styrelseposterna kan bli ödesdigert för verksamheten.
- Det kan leda till att kvinnojouren läggs ned. Det är inte bra med tanke på hur många kvinnor som behöver oss. Men en styrelse och bra ekonomi är de viktigaste ingredienserna för att hålla igång, säger Nilsson.
Ekonomin är om möjligt ett ännu större problem än det magra medlemsantalet. Det råder stora oklarheter om årets bidrag.
Inga besked
- Vi vet inte hur mycket pengar vi får från det manliga nätverket. Vi har ett femårigt avtal med dem och är inne på år tre. Piteå kommun bidrar med samma summa som nätverket, men vi har inte fått några besked, berättar styrelseledamoten.
Förra året bodde 15 kvinnor i jourens skyddade hem. Det handlade främst om personer med stor hotbild och de flesta riskerade att utsättas för hedersrelaterat våld.
Under samma period gjordes 484 stödåtgärder för att hjälpa andra utsatta kvinnor.
- Om vi försvinner får socialtjänsten ta hand om dem. De har inte samma resurser och kan bara ge kvinnorna hotellrum några nätter. Vi brukar följa dem till myndigheter, läkare och andra instanser. En nedläggning skulle innebära att lämna kvinnorna i sticket och det känns hemskt. Om kvinnojouren läggs ned så är risken stor att samma sak händer med tjejjouren, säger Catalina Nilsson.
Vill inte klanka
Årsmötet ajournerades efter det misslyckade försöket att bilda en ny styrelse. Nu ska nya medlemmar raggas tills mötet återupptas 19 mars.
- Vi ska hålla studiecirklar som man måste gå igenom för att bli medlem i jouren. Det finns också de som gått cirkeln men inte betalat medlemsavgiften på 100 kronor ännu. När årsmötet tas upp igen så har vi förhoppningsvis fått besked om pengarna och lyckats rekrytera, säger Catalina Nilsson.
Hon vill inte klanka ned på det manliga nätverket trots deras dröjande besked.
- Jag vet ju inte vad som ligger bakom. Men visst är det trist, vi börjar känna oss väldigt stressade. Jag hoppas bara att besked kommer innan 19 mars, säger Nilsson.
FAKTA Kvinnojouren
Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av sjuttiotalet som en reaktion på ett konkret samhällsproblem - mäns våld mot tjejer, kvinnor och barn.
Kvinno- och tjejjourerna är tillflyktsorter för våldsutsatta tjejer, kvinnor och deras barn som behöver stöd och skyddat boende.
Kvinnojouren i Piteå hade 15 kvinnor i sitt skyddade boende under 2008. Man gjorde också 484 stödåtgärder för att hjälpa utsatta kvinnor i kommunen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om