Fröken Elisabeth Tamm.
PITEÅ 400 ÅR
Under flera år togs den kvinnliga rösträtten upp i riksdagen, utan framgång. Karin Tjernström arbetar just nu med projektet "100 år med demokrati" och tar fram material till lokalhistoriska delar.
– Det är jättekul och spännande, säger Karin Tjernström.
Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR), bildades 1902 men ändrade namn då den blev landsomfattande från 1903, och var verksam fram till rösträttsreformens slutgiltiga genomförande 1921. I Piteå bildades två lokala föreningar, en med Piteå som säte och en i Öjebyn. FKPR Piteå bildades den 10 juli 1907 efter föredrag av fröken Anna Lindhagen. Ordförande var fru Selma Jacobson, hospitalsföreståndarinna, fru Lotten Lundgren och fröken Klara Käck.
– Fru Selma Jacobsson benäms som hospitalföreståndarinna så hon arbetade troligtvis på Furunäset eller sjukhuset i Piteå, säger Karin Tjernström.
I Öjebyn bildades den lokala FKPR 10 år senare (1917). På föredrag av fru Elizabeth Waern-Bugge. Ordförande var fru Hilda Dahlberg.
Utredning kring kvinnlig rösträtt inleddes 1907, men trots det tog det hela tolv år innan den godkändes. Under hösten 1920 hölls nyval, vilket ledde till att liberalerna och socialdemokraterna fick majoritet i första kammaren.
Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män hölls först 1921. Till följd valdes fem kvinnor in i riksdagen. Dessa var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.
Under samma tid anställdes en av Sveriges första kvinnor inom journalistbranschen i Norrbotten.
– Alida Ruuth från Rutvik utanför Luleå anställdes som kontorist vid tidningen Norrskensflamman år 1916 och arbetade sig upp till reporter. Hennes lön var betydligt lägre än de manliga kollegornas, men vare sig det eller arbetsförhållandena lönade det sig att protestera mot, trots att hon var fackligt aktiv.
Alida Ruuth var den första kvinnan inom tidningsbranschen i Norrbotten. Hon arbetade på Norrskensflamman, NSD och Piteå-Tidningen.
– När tidningen 1923 blev organ för Sveriges Kommunistiska Parti fick Alida Ruuth sparken. Hon flyttade istället vidare till Piteå-Tidningen, där hon jobbade fram till 1930 då hon fick tjänst på NSD i Boden. Här verkade hon i många år som en av tidningsvärldens få kvinnliga redaktionssekreterare, säger Karin Tjernström.
Den kvinnliga rösträttsrörelsen dominerades av liberaler, men socialdemokratiska kvinnor kämpade förstås också för allmän och lika rösträtt. De samarbetade till viss mån, men LKPR hade valt att formulera sin kamp så att man krävde rösträtt på samma villkor som för männen.
Första kvinnorna som kom in i riksdagen från Norrbotten 1945 var högerkvinnan Märta Boman från Råneå. År 1947 valdes den andra Norrbottniska kvinnan in, Hildur Ericsson, som var en socialdemokrat från Luleå.
– Kvinnorna var aktiva kommunalt mycket tidigare, där kunde kvinnor faktiskt bli invalda redan 1909. Första kvinna som valdes in i kommunfullmäktige var högerkvinnan Siri Holm, i Luleå. Hon var den sjätte kvinnan i Sverige.
I FKPR:s årsberättelse från 1907 kan man läsa om hur två styrelsemöten har ägt rum samt två offentliga möten där upp mot 200 personer deltog. I samma rapport står det att "stadens tidningar ställa sig gynnsamt mot rösträttsrörelsen".
– Från Luleåföreningen var man ofta med på stormöten i Stockholm, säger Karin Tjernström.