Kvarnen var något av ett hjärta i byn

På många platser i bygden, där vattnet flödar fram i bäckar och rännilar, kan man i ibland i oländig terräng finna rester, i form av stengrunder, från en tid då kvarnverksamhet pågick. Det minner om en tid då det var en tuff arbetssituation för den tidens mjölnare.

Piteå2017-08-11 07:31

Delar av malstenar, från äldre kvarnar, finns också. I Norrfjärden är två malstenar placerade vid Ottergården, som härrör från Harrbäckskvarnarna.

Fortfarande finns det kvar byggnader som härrör från den stora kvarnepoken. Till dem hör bland annat kvarnen i Alter, Jävre, Roknäs och Öjebyn. Inte heller att förglömma den återuppförda Sandelinska kvarnen i Svensbyn

Vid flera kvarnar bedrevs det även någon form av sågrörelse.

Av tullkammarberättelsen för år 1901 framgår att antalet kvarnar i Piteå var fem vattenkvarnar och en ångkvarn. Den senare etablerad i Storfors. Några år senare, närmare bestämt 1909, fanns inte länge Storfors ångkvarn med i tullkammarberättelsen. Inte heller nämns den ångkvarn som fabrikör Gustaf Berglund satt igång i Roknäs.

Genom åren drabbades ett flertal kvarnbyggnader av eldsvåda, för att sedan i någon form återuppföras.

1909 omnämns två större kvarnbränder i Piteåbygden, bägge i maj månad och med en dags mellanrum. Det var Pitholms kvarnbyggnad, då 50 tunnor spannmål förstördes. Elden uppkom genom att brinnande sot från en fotogenmotor, som drev kvarnverket, antände på marken befintliga brännbara ämnen. Vid den brand som drabbade Harrbäckens kvarn, som ägdes av Albin och Johan Bäckström förstördes 100 tunnor spannmål. Orsaken till branden antogs vara bristfälligheter i skorstenen.

Kvarnarna var av olika typ – mest skvalttyp . Skvaltkvarnarna var billiga att bygga och lämpade sig väl för små spannmålsmängder och mindre vattendrag.

I vissa vatten drag kunde kvarnen köras varje dag, för där fanns alltid gott om vatten. Men i många andra räckte det inte till för att mala mer än någon dag i veckan. För att ha tillräckligt med vatten måste vatten samlas i magasin och släppas på vid maltillfällena.

Då elektriciteten kom till övergavs de vattendrivna kvarnarna, revs eller fick förfalla. Eldrivna kvarnar etablerades inne i samhällena, som i Öjebyn, utrustade med moderna maskiner.

Det nya maskineriet krävde fler våningar på höjden. Bara ett fåtal kvarnar överlevde 1960-talet. Detta drabbade även elkvarnarna, som blev ganska kortlivade.

I de gamla tidningsläggen noteras att 1850 fanns Degerfors tullmjölkvarn, som låg vid den bäck som avvattnar Storträsket på Pitholm.

1854 omnämns mjölnaren Jonas Frimodig vid Ytterstfors kvarn i Lillpite.

1857 brann den äldre av kvarnarna i Harrbäcken.

1858 hålls syn för anläggande av ångkvarn vid Prins Carls varv i Storfors, som stod färdig 1861.

1859, vid en frivillig auktion hos N. P Öhman i Öjebyn, såldes en kvarnlott om två stenar Svensbyån.

1873 tar Salénska kvarnen (senare kallad Sadelinska) emot malning, enligt en annons undertecknad av J.F. Hortlund

1875 meddelas att ett kvarnbolag skall startas i Arnemark. Samma år meddelas att Rosviks hjulkvarn mottar mäld, med bifogad prislista.

1880 kallas delägarna i Roka tullmjölkvarn till bolagsstämma i Piteå för att sedan arrenderas av Olof Redutt.

1883 meddelar Stockfors kvarn att man verkställer skyndsam förmalning av spannmål efter tidsenlig metod.

1884 är Bergsvikens kvarn under uppförande tillsammans med sågverket.

Kallfors nya kvarn i Blåsmark meddelar då att där finns ett skalverk av nyaste konstruktion som mal 20 tunnor per dag ”Säden behöver ej torkas. Mer finmalet mjöl om så önskas, än vid någon annan ortens kvarnar”. Mjöl mald vid kvarnen finns att se hos J.A. Öqvist & Co i Piteå efter gjord anmälan hos hemmansägare Jonas Sjöberg.

1885 omnämns att Lillpite nya kvarn mal efter tidsenligaste metod. Där mals 40 tunnor per dygn. Bertnäskvarnen är under ombyggnad.

1891 berättas i tidningen att kvarnen i närheten av Boksel, Arvidsjaur, till hälften ägs av handlanden J.R. Lindvall i Roknäs.

1893 tar Nyfors nybyggda kvarn emot spannmål och svinmat till förmalning

1894 omnämns Högsböle kvarn i annonserat protokoll över vägsyn på riksvägen, där bron vid kvarnen bör repareras.

1896 skriver tidningen att ett kvarnbolag för Kopparnäs, Håkansö och Porsnäs är under bildande med planer på att anlägga en kvarn i Pålmark.

1897 meddelas att Alters nybyggda kvarn tar emot spannmål för malning.

1899 omnämns att en tidsenlig kvarn är uppförd på Rosfors egendom.

1902 meddelas att Sikfors kvarn kommer att utarrenderas.

1905 meddelas att Näsfors kvarn i Blåsmark tar emot all sorts spannmål till förmalning mot billigaste taxa.

1906 anmäls Pitholms kvarn AB till aktiebolagsregistret, som då tar över Degerfors kvarn i Pitholm.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om