Testlabbet är fyllt av olika maskiner, men jag ska inte ställa mig på löpbandet eller cykla till svetten rinner. Istället lägger jag mig lugnt och stilla på en brits. Testledare för dagen är Maria Häggström. Hon kopplar elektroder på min vänstra fot och hand.
Det är dags att göra ett bia-test. Bia är en förkortning av bioelectrical impedance analysis och jag ska alltså få veta hur mycket muskler och fett jag bär runt på, men kroppssammansättningstestet ger också en fingervisning om jag äter tillräckligt och om jag dricker nog mycket vatten. Jag får också veta vad mitt basala näringsbehov är i kalorier. Alltså hur mycket energi min kropp gör av med om jag bara skulle ligga stilla ett dygn.
En svag ström går genom kroppen och mäter cellernas motstånd, men det märker jag inte alls. Plötsligt kopplar Maria bort elektroderna och testet är klart.
– Bia-mätningen är ett av de vanligaste testerna vi gör, men många väljer att kombinera det med ett fystest och ett upplägg när det gäller både träning och mat. På så sätt får man största utdelningen av testerna. Rörelse och kost hänger ihop och är lika viktiga, säger hon.
Via siffrorna som kommer upp på dataskärmen kan man se om cellstrukturen i kroppen är välmående samt hur kapaciteten i musklerna ser ut. Mätningen gör att man kan optimera kost och träning utifrån fakta.
– Den som läser av testet tittar mycket på hur olika värden hänger ihop och påverkar varandra. En bia-mätning kan användas för olika syften. Det kan vara ett sätt att hitta tidiga tecken på obalans i kroppssammansättningen, som i förlängningen kan minska risken för skador eller göra så att man inte utvecklar en diabetes typ 2 om man ligger i riskzonen. Vi ser stora hälsovinster med testet som bara tar någon minut att genomföra, säger Maria.
.
Är det någon som tycker att testet känns jobbigt att göra?
– Det kan kännas obehagligt att få siffrorna svart på vitt. Men har man väl tagit steget att göra testet är man också motiverad att förbättra siffrorna och vill ha hjälp med en plan för det, säger Maria.
De svåra orden och de engelska begreppen på testpappret känns komplicerade, men Marias översättning av just mina siffror är enkel att minnas: Drick mycket vatten, fortsätt äta bra men optimera mellanmålen och anpassa dem till träningen, se till att inte tappa i muskler för då blir du lättare skadad.
Till en början känner jag mig lite besviken. Utan att vara medveten om det hade jag hoppats på råd om annorlunda kostupplägg för att få ännu mer utdelning av min träning. Men sedan vänder jag på det hela. Testresultaten är ett bra kvitto på att jag är på rätt väg mot nästa utmaning.
Mätningen skissar upp min inre kroppskarta, och den verkar vara i balans.
Med det första testet avklarat förstår jag vad Maria och hennes kollega Jim Åman, som är fystränare och testledare, menar när de påstår att de som gör ett första test ofta kommer tillbaka.
– Det första testet, oavsett om det handlar om kroppssammansättning eller ett fystest säger mycket om dagsläget. Men det mest intressanta är att se vad som händer i kroppen över tid, när man börjar justera kost och träning. När vi gör ett träningsupplägg utifrån testresultat och målbild reagerar många på att vår plan innebär färre träningstimmar än tidigare. Det beror på att vi kan optimera och göra passen mer effektiva, säger Jim.
Olika fystester kopplas kanske främst ihop med elitidrottare där Charlotte Kalla eller Zlatan mjölksyre-grimaserar bakom en mask på löpbandet.
– Många tror att testerna bara är till för elitidrottare eller elitmotionärer, kanske för att de syns i media. I själva verket utgör de en bråkdel och vanliga motionärer kan få mycket snabbare resultat på kort tid utifrån sina värden, säger Jim.
Maria ger ett exempel:
– I våra kom igång-grupper gör vi mätningar på alla deltagare i början och slutet av perioden för att se vad som händer i kroppen. Många av dem har ingen träningsbakgrund överhuvudtaget och då blir testerna en bra fingervisning på vad man mår bra av att prioritera. Det är också viktigt att veta att det inte finns ett test, eller en kombination av tester, som passar alla. Därför är det viktigt att individanpassa alla upplägg.
Det finns även en mängd mindre specifika tester. I jobbet som personlig tränare kan Maria lägga in enklare tester, som klienten kanske inte ens vet om.
– Det kan handla om att man gör roddintervaller på tid. När vi upprepar intervallerna några veckor senare tar det kanske kortare tid att ro samma sträcka. Det är ett slags test och det är en del av mitt jobb att hålla koll. Den stora skillnaden är att ett sådant test inte är lika precist, det kan handla om att personen har fått bättre teknik, mer muskler eller bättre kondition. Men många gånger kanske det räcker så, säger Maria.
Jim fyller i:
– Tester är inte avgörande, men de är en bra vägvisare och kan visa var man är i dag och vad man behöver jobba på för att må bättre eller för att nå sitt mål. Gillar man siffror och att tävla mot sig själv så brukar man tycka att det är kul och vi får jättebra respons. Många säger att de aldrig haft så stor träningsmotivation.
En bia-mätning kostar 450 kronor.