Landstinget har haft beredningar sedan 2001. Innan dess hade man en organisation liknande kommunernas med politiska direktioner som hade en pott pengar och ett givet geografiskt område man beslutade över.
Jens Sundström (FP) hoppas att en framtida organisationsförändring för närsjukvården skulle kunna ge förändrade uppgifter även till beredningarna.
- Om vi får en organisationsförändring på tjänstemannasidan med geografiska närsjukvårdsområden kan man nog utveckla beredningarna så att de får en påse pengar och får vara med och bestämma.
Makten centraliserats
Norrbottens sjukvårdsparti är också kritiskt och menar att den beslutande makten i landstinget har centraliserats till landstingsstyrelsen.
- Landstingsstyrelsen tar alla politiska och driftsmässiga beslut, säger Kenneth Backgård, (NS).
Han säger också att beredningarnas uppdrag att lyssna och samla information inte får den effekt som det är tänkt.
- Vi tycker det är mycket snack och liten verkstad.
Backgård ifrågasätter även varför inte beredningarna har någon beslutande makt.
- Det är något som är tråkigt, att inte direkt kunna åtgärda något.
Valet 2014
Kent Ögren (S), ordförande för landstingsstyrelsen, håller inte med om kritiken.
- Innan jag var landstingspolitiker och fick höra om beredningarna tänkte jag "vad är detta?" men efter jag kom in i landstinget har jag sett hur väldigt värdefullt beredningarnas arbete är för oss. Jag tycker att det fungerar väldigt bra och det har fungerat bättre och bättre år för år.
Ögren vill inte se någon politisk omorganisation innan valet 2014.
- Nu koncentrerar vi oss på en förändring av organisationen och göra den effektivare ur ett närsjukvårdsperspektiv. Om man ska göra en ny politisk organisation bör det ske efter valet 2014.