I dag kan vi medborgare bli uppringda när som helst, och förväntas ta beslut om vitt skilda saker som telefonabonnemang, tv-leverantör, försäkringar, julkort med mera.
Vi förväntas ständigt gå omkring och ha alla våra olika åtaganden och avtal färskt i minnet så vi blixtsnabbt kan göra en relevant bedömning om den uppringande telefonförsäljarens erbjudande är något för mig.
Förutom att jag inte tror att folk hela tiden går omkring och tänker på sina olika avtal, är det ju också så att man oftast är i jobb eller annan aktivitet som i sig kräver en viss koncentration. Att jag då helt plötsligt av en försäljare på telefon, förväntas ta beslut utifrån snabba upprabblade priser och villkor, upplever jag som klart kränkande.
När jag nu senast blev uppringd och förklarade att jag aldrig gör affärer över telefon av telefonförsäljare, så började denne ifrågasätta varför och dessutom argumentera. När jag då förklarade att jag anser att telefonförsäljning i den form den bedrivs i dag borde förbjudas, beklagade han det och sa att det inte gick att ”lära gamla hundar sitta”. Så nu ansåg sig telefonförsäljarna ha rätten att kalla mig för en ”gammal hund”.
De kan väl i alla fall ha så pass respekt att de ”lägger på” när de hör att man inte är intresserad. Så det blir mer och mer att man inte svarar om man inte känner igen numret, men det är inte någon lösning om man som jag driver en rörelse, då kan det ju faktiskt vara en kund som ringer.