Kräksjuka kan vara luftburen

Att kräksjuka är extremt smittsamt vet de flesta, och att tvätta händerna anses ge ett bra skydd. Men nu tyder ny svensk forskning på att viruset också kan vara luftburet.

Ny forskning tyder på att viruset som ger vinterkräksjuka även kan vara luftburet. Det kan innebära att smittorisken är större än man trott. (Arkivbild)

Ny forskning tyder på att viruset som ger vinterkräksjuka även kan vara luftburet. Det kan innebära att smittorisken är större än man trott. (Arkivbild)

Foto: JESSICA GOW / TT

PITEÅ2019-03-01 20:00

Det är forskare i Lund som fått fram resultat som visar att viruset kan färdas och överleva längre än man trott i luften. Det skulle förklara ytterligare varför vinterkräkviruset sprids så snabbt och är mycket svårt att få bukt med ­– inte minst på sjukhus, skriver forskning.se.

– Våra ännu opublicerade resultat tyder på att viruset kanske kan överleva i väldigt små droppar som håller sig svävande i luften, så kallade aerosolmoln, under många timmar, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola.

Studien ska vara färdig om två år, och då hoppas forskarna kunna ge en mer komplett bild av vinterkräksjukan. Om det visar sig att viruset överlever lång tid i luften måste man sannolikt tänka om hur man ska förebygga smittspridning. Inte minst på sjukhus. Forskarna lyfter fram behovet av bra ventilation, luftrenare och hygienrutiner för sjukhuspersonal.

– Man kan till exempel hålla dörrar stängda och fälla ner locket innan man spolar toaletten. På sjukhus skulle man även kunna tänka sig andningsskydd i situationer med hög misstänkt luftsmitta, precis i samband med kräkningar eller diarréer, säger Jakob Löndahl till forskning.se

Tidigare har man ansett att smittan sker via fysisk kontakt med viruset, exempelvis att man har kontakt med redan smittade personer eller med mat som hanterats av någon som är sjuk. Att tvätta händerna noga förebygger smittspridning, däremot har inte handsprit någon effekt på viruset.

Det faktum att vinterkräksjuka kanske även smittar via luften, och överlever länge, innebär att toabesök faktiskt kan vara extra smittsamma.

– Det är en kvalificerad gissning. Men när man kräks och spolar toaletter kommer en massa aerosol ut i luften, och det är känt sedan tidigare att viruset är ganska robust och att det överlever lång tid ute i miljön, säger Jakob Löndahl.

Enligt Löndahl kan det i så fall vara möjligt att partiklarna hamnar i munhålan när vi andas in luften, och att de den vägen når mag- och tarmkanalen när vi sväljer.

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka drabbar ungefär en halv miljon svenskar varje år och ger bland annat upphov till illamående, kräkningar och diarréer som varar i en till tre dagar hos normalt friska personer.

Viruset är mycket smittsamt. Kulmen brukar vara mellan januari och mars, därav namnet.

Förutom att orsaka lidande hos den som drabbas kostar stora belopp för samhället och den enskilde. Enligt Folkhälsomyndigheten kan det röra sig om miljontals kronor för enskilda sjukhus.

Källa: forskning.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!