Kraftiga protester mot nya EU-regler

Cirka en halv miljard i ökade bränslekostnader. Det tros bli resultatet av EU:s svaveldirektiv för kunderna i Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteås hamnar. Ett stort antal Norrlandsindustrier och andra aktörer gör nu ett upprop och menar att direktivet innebär en konkurrensnackdel för regionen.

Majoriteten av det gods som fraktas från Piteå hamn går enbart igenom den zon som omfattas av svaveldirektivet.

Majoriteten av det gods som fraktas från Piteå hamn går enbart igenom den zon som omfattas av svaveldirektivet.

Foto: Sanna Eriksson

PITEÅ2012-12-28 06:00

I september beslutade EU om ett svaveldirektiv som innebär att fartyg som trafikerar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen inte får använda bränsle som släpper ut mer än 0,1 procent svavel. Förändringen gäller från 2015.

För sjöfarten i övriga delar av världen gäller andra regler. De ska minska svavelutsläppen i marint bränsle till 0,5 procent fram till år 2020. Skillnaden motiveras med att Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är extra känsliga för försurning då inlandsisen skrapade bort kalksten och svavel är den främsta källan till försurning.

Ökade fraktkostnader
Ett stort antal Norrlandsindustrier och andra aktörer har nu gjort ett gemensamt upprop i protest mot direktivet som de menar leder till snedvriden konkurrens. I skrivande stund har uppropet, som finns på internet, 1 073 underskrifter.

- Farhågan är att fraktkostnaderna kommer att gå upp eftersom vi fraktar mycket på båt. Stora delar av vår volym fraktas i huvudsak i zonen som berörs, säger Per Embertsén, vd för SCA packaging i Munksund.

Majoriteten av fartygen som är i drift i dag går på bunkerolja som inte uppfyller de nya kraven. Efter 2015 kommer många att måsta övergå till diesel med lägre svavelutsläpp vilket är ett dyrare drivmedel.

"Industrins överlevnad"
Hamnarna som ingår i North Sweden seaport - Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå - har efter kontakt med sina kunder sett att förändringen skulle innebära en ansenlig kostnadsökning för bränsle.

- Det är en enkel analys, vi har inte gjort någon mer djuplodande. Men cirka 450 till 500 miljoner per år i fördyrade kostnader för de här fyra hamnarna, säger Ulrika Nilsson, vd för Piteå hamn.

SCA-koncernens transportbolag SCA Transforest har gjort en beräkning som visar att förändringen för dem innebär en årlig ökning på 200 till 300 miljoner. Chefen Magnus Svensson menar att de ökade kostnaderna kommer att hamna ute i industrierna och att konkurrensen kommer att hårdna gentemot industrier i andra delar av världen som inte har samma regelverk att följa.

- Det bästa vore om hela världen skulle ligga på samma nivå. Drabbar det alla så höjs priset på världsmarknaden, säger han.

- I slutänden handlar det om arbetstillfällen och industrins överlevnad, säger Ulrika Nilsson.

Hon anser att sjöfarten ska göra sitt för att bidra till en bättre marin miljö men ifrågasätter om direktivet får den önskade effekten.

- Risken är att man kommer att flytta gods från sjöfart till väg och det är inte det man vill i Europa, säger Ulrika Nilsson.

Hon har tillsammans med en representant från Norrbottens handelskammare varit till näringsdepartementet för att bland annat diskutera kompensation till industrierna i norr.

- Det känns aldrig roligt att stå med kepsen i handen och be om kompensation men vi tycker att regelverket borde ha diskuterats ytterligare innan man beslutade.

Handlingsplan
Näringsdepartementet ska efter årsskiftet presentera en handlingsplan för sjöfart för regeringen. I den finns åtgärder för att hjälpa sjöfartsnäringen att anpassa sig till direktivet. Några satsningar riktade direkt till basindustrin i Norrland finns dock inte.

- Vi tycker att det är viktigt att värna konkurrenskraften därför har vi en bolagsskattesänkning från 1 januari 2013 men inget exklusivt med anledning av svaveldirektivet, säger Johnny Källström, näringsdepartementet.

Han säger även att satsningar på forskning kan innebära en utveckling av miljövänligare drivmedel vilket i förlängningen skulle minska kostnaderna för industrin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om