Kostnaderna för nätläkartjänster ökar kraftigt. Från 2018 till 2019 fördubblades kostnaden i Region Norrbotten och landade på 6,9 miljoner kronor. Och ökningen bara fortsätter, för 2020 blev kostnaden 10,7 miljoner.
Att anlita nätdoktorer är främst ett storstadsfenomen. I Norrbotten är det Björknäs hälsocentral i Boden som står för den högsta ökningen, 59 procent, från 2019 till 2020.
I Pite älvdal är det Piteå hälsocentral med en ökning på 49 procent. Under 2020 uppgick kostnaden till 388 475 kronor.
– Det är mycket pengar för oss och motsvarar mer än en halv sjukskötersketjänst. Vi har strikta budgetkrav och måste nu spara på något annat, säger Christina Vikström, enhetschef på Piteå hälsocentral.
Vad kan ni göra åt det här?
– Inte mycket. Vi kan vädja till våra patienter, men inte styra deras val. Vi har god tillgänglighet och dessutom komplement i form av 1177 och regionens nättjänst Digitalen.
Den politiska regionledningen diskuterar ett förbud mot nätdoktorerna?
– Ser jag till den egna verksamheten så är jag för, säger Vikström.
På Cederkliniken är kostnaden ännu högre, 523 253 kronor, men ökningen stannade på 31 procent
Hur påverkar det klinikens verksamhet?
– Vi skulle hellre anställa en sjuksköterska med särskilt ansvar för äldre med komplexa vårdbehov än att se resurserna gå till nätläkare. Vi har dessutom en egen digital tjänst, Mitt PTJ, säger verksamhetschefen Petter Tuorda, som också anser att marknaden för nätläkare behöver regleras.
– Vården skall vara behovsstyrd och inte styrd av efterfrågan. Det är bättre om de ekonomiska medel som nu går till att finansiera nätläkare i stället kan användas för att utveckla digitala tjänster eller andra delar av vården i Norrbotten.
Tuorda anser att det är ett problem att patienter kan ha haft upprepade kontakter med nätläkare men när det sedan visar sig finnas ett reellt vårdbehov så hänvisas patienten likväl till sin fysiska vårdcentral för vidare vård, utredning och behandling.
– Vi har också sett flertalet exempel på tveksamma medicinska bedömningar.
Christina Vikström pekar på riskerna med utskrivning av läkemedel utan fysisk bedömning.
– Det kan handla om antibiotika eller starka preparat.
Finns det ett samarbete mellan vissa apotek och nätläkare?
– Ja, det kan man se att det gör.
Vad tror du att det beror på att betydligt fler i storstäderna (Luleå, Boden och Piteå) söker hjälp av nätläkare än vad glesbygdsborna gör?
– Jag vet inte, men kanske handlar det om att fler kräver en quickfix. Om de blir krassliga under helgen så orkar de inte vänta till måndagen. Kanske är man mer benägen att på glesbygden vänta tills det är ett mer akut behov, säger Christina Vikström.
Petter Tourda har inte heller något säkert svar på den frågan.
– Det är svårt att svara på, men kanske är det så att personer som bor i större städer generellt förväntar sig en högre servicenivå än personer som bor i glesbygd.
Urban Mikko, verksamhetschef på vårdcentralen Norrahamn i Luleå, pekar också på ett annat problem; bristen på insyn och att det inte görs skillnad på vad patienterna får hjälp med, det kostar lika mycket oavsett.
– Ett jätteproblem för oss är att vi har inga som helst möjligheter att ta reda på vilka av våra patienter som söker mycket hjälp hos nätläkare. Som vi fått meddelat får inte heller Regionen eftergranska det här utan fakturorna bara kommer, säger Mikko.