Kommuner kräver religiös slakt

Kycklingen som serveras på skolor och äldreboenden i Piteå älvdal ska vara slaktad enligt muslimsk sed. I kommunernas pågående livsmedelsupphandling är halalslakt ett kriterium.

Foto: Joel Gustafsson

PITEÅ2014-02-24 19:54

På fredagen gick anbudstiden ut för Piteå, Älvsbyns, Arvidsjaurs och Arjeplogs gemensamma upphandling av livsmedel för de kommande ett och ett halvt åren. Bland annat efterfrågas cirka 20 ton djupfryst, tärnad kyckling. Halalmärkt ska den vara.

– De varor vi har handlat det senaste året ligger till grund för kommande upphandling. Kycklingen som vi har haft har fungerat bra, dessutom har den varit ett bra alternativ för muslimer som har en specialkost hos oss, säger Piteå kommuns kostchef Maria Stoltz.

Hon berättar att kommunerna de senaste åren har serverat kyckling från Kronfågels danska underleverantör Danpo. Till skillnad från hos svenska Kronfågel, är den danska kycklingen halalslaktad. Enligt Maria Stoltz rör det sig om en "lättvariant" av halal, eftersom djuret bedövats först.

– Våra halalprodukter, de vi har på vårt avtal nu och de vi frågar på, de räcker inte för dem som har en mer strikt religiös hållning. Då ska den vara helt obedövad, men det är förbjudet i Sverige, säger Maria Stoltz.

Mer specialkost

Enligt Maria Stoltz serveras samma kyckling till alla, oavsett om man är muslim eller inte. Frågan om halalkyckling på skolor och äldreboenden har under hösten väckt het debatt i Skåne, där föräldrar startat upprop mot att deras barn serveras halalslaktat. Skolinspektionen fick också in anmälningar från Svedala, Landskrona och Lund om att halalslaktat kött serveras på skolor och förskolor, med hänvisning till att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell. Inspektionen konstaterade att skollagen inte reglerar vilken slaktmetod som används för kött som senare serveras på en skola. Att servera halalslaktat kött ansågs i sig inte vara ett brott mot skollagens bestämmelser om att utbildningen ska vara icke-konfessionell.

– De här frågorna har inte funnits i Piteå tidigare. Vi får fler och fler specialkoster som handlar om en religiös övertygelse, samtidigt som vi har föräldrar som har en annan övertygelse som handlar om etisk märkning, att det ska vara producerat i Sverige och att vi inte ska äta något som är halal. Så det blir ju mer och mer ytterligheter, säger Maria Stoltz.

Hon ser själv inget problem i att servera halalslaktad kyckling, så länge producenten följt de djurskyddsbestämmelser som finns. Hon ställer sig fundersam till varför frågan blivit så kontroversiell i södra Sverige.

– Jag följer med i diskussionen om man säger så här: vi vill att djuren ska ha det bra, vi vill att djuren ska vara bedövade, det ska vara en värdig slakt och så vidare. Men själva märkningen halal, för mig, om allt det där andra fungerar, är ju egentligen oväsentlig.

Anbudskravet på halal gällde först också djupfryst kycklingfärsbiff. Kommunerna har där, på fråga från en eventuell anbudsgivare, sagt att man godtar produkter som inte är halal.

Fakta Halalslakt

Halal är sådant som, i motsats till haram, är tillåtet enligt islam.

Halalslakt innebär att halspulsådrorna skärs av så att djuret förblöder.

Traditionellt sett ska djuret inte vara bedövat.

Enligt svensk lag ska djur alltid bedövas innan slakt. Många muslimer accepterar därför att djuret bedövas med el.

Djuret ska vara vänt mot Mecka.

Slakten utförs av en muslim som läser vissa ord om att slakten sker i Allahs namn.

Djuret ska vara friskt och behandlas med medlidande och värdighet.

Källa: Jordbruksverket, Islamguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om