Under den gångna veckan har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tillsammans med landets kommuner arrangerat Sveriges första krisberedskapsvecka. Tanken är att öka invånarnas riskmedvetenhet och informera om vilka förberedelser de själva kan göra om det skulle inträffa någon typ av samhällskris.
– Vi måste först och främst ta hand om våra utsatta grupper, sedan måste vi lösa problemet. Då måste vi sätta resurserna på rätt ställe och då är det en väldigt stor fördel om våra invånare kan ta hand om sig själva under så lång tid som behövs, säger Linda Lasu, säkerhetssamordnare i Piteå kommun.
Det finns olika händelser som kan klassas som extraordinära – när något inträffar utöver det normala som kräver skyndsamma insatser och berör en kommun. Piteå kommun har identifierat tolv sådana möjliga händelser som kan innebära stora störningar i samhällsviktiga verksamheter (se faktaruta). Linda Lasu säger att sannolikheten att det ska inträffa något som klassas som en extraordinär händelse är liten, men tycker att krisberedskapsveckan är viktig för att öka medvetenheten bland allmänheten.
– För att samhället och vi alla ska kunna lösa ett problem måste vi hjälpas åt och då måste våra invånare förstå sitt ansvar och ha beredskap för att klara av det, säger hon.
Hur förberedd är Piteå kommun i dag om det händer någonting?
– Utifrån de övningar vi haft och utifrån hur jag ser att våra staber och nämnder fungerar så skulle jag säga väldigt bra, men då har vi övat och en verklig händelse är något helt annat, säger Linda Lasu.
Övningar för berörda tjänstemän och politiker inom Piteå kommun görs årligen och det finns olika beredskapsplaner utifrån olika tänkbara scenarion. Några exempel på övningar som genomförts under åren är dammbrott, storskalig olycka, otjänligt vatten och storm. Linda Lasu säger att det vid sådana händelser är viktigt att få ut information.
– Vi har en stor kriskommunikation enligt vår plan för extraordinära händelser. 80 procent av att lösa en kris är information, de andra 20 procenten är att faktiskt fysiskt göra något eller fatta beslut om att få något gjort, säger hon.
Nästa övning ska genomföras i slutet av 2017.
Enligt Linda Lasu pågår ett arbete med att ta fram trygghetspunkter, dit man kan gå för att exempelvis kunna laga mat, duscha, värma sig eller få information, och som kan användas vid olika typer av samhällsstörningar. Sådana ska finnas i stan och ute i de större byarna.