"I tidigare projekt har det inte alltid ingått konstnärlig utsmyckning, men i de senare har vi i samråd med beställarna avsatt medel för detta", säger Kerstin Albertsson Bränn som är avdelningschef för fastigheter på Piteå kommun. (Arkivbild)
I kommunens översiktsplan 2023 som antogs 2016 står det att minst en procent av byggkostnaden vid nybyggnation samt om- och tillbyggnad av fastigheter bör avsättas till konstnärlig utsmyckning och gestaltning.
Den så kallade enprocentsregeln för offentlig konst har inte tillämpats de senaste åren, men sedan en tid tillbaka har Piteå kommun bestämt sig för att avsätta medel för konst i samband med byggprojekt.
– Det är mycket glädjande att det verkar bli en förändring. Har man nu sagt det i översiktsplanen är det meningen att det ska tillämpas, säger Micael Jonsson, kulturchef i Piteå kommun.
I Christinaprojektet kommer konst för totalt 500 000 kronor ett etableras. I projekten LF Arena och Solanderskolan ingår 1 000 000 kronor respektive 850 000 kr i äskandet och för Skogsgården finns 1 600 000 kr avsatta.
Böle skola är i ett tidigt skede och inga detaljerade kalkyler är framtagna, enligt Kerstin Albertsson Bränn, fastighetschef i Piteå kommun.
– En strikt enprocentsregel tillämpas inte, utan en summa avsätts i samråd med beställaren, säger hon.
Enligt Micael Jonsson är enprocentsregeln ett viktigt verktyg för att integrera konst i det offentliga rummet och stödja konstnärligt skapande i samhällsutvecklingen. Han får medhåll av Jens Pettersson som är konstpedagog i Piteå kommun.
– Alla går inte på konsthall och har konst hemma. Då blir den offentliga konsten också en demokratisk fråga. Det finns många argument och som här på en skola handlar det också om barnkonventionen som är lag i Sverige. Barns rätt till konst och kultur är en del i det, säger Jens Pettersson.
Den första utsmyckningen på flera år kom på plats den här månaden. Det handlar om Kim Demånes verk "Livsspiralen" som nu pryder en 40 meter lång korridor på Christinaskolan. I mars nästa år ska textilkonstnären Stina Edin göra ett verk för Christina Kultur.
– Enprocentregeln handlar inte om att man köper in lösa konstverk utan det är ett nyproducerat platsspecifikt konstverk, säger Jens Pettersson.
Det är tuffare ekonomiska tider nu – är det svårare att kunna motivera beslutsfattarna att satsa på konst när alla ska vända på kronor och ören?
– Jag upplever inte att det är svårare kopplat till hur omvärlden ser ut, sedan har det nog aldrig varit lätt. Däremot tycker jag det finns en förståelse för vikten av konst i kommunen. Sedan hade man naturligtvis alltid kunna tänka sig en större budget, säger Micael Jonsson.
Budgeten för att köpa in konstverk har legat på 100 000 kronor i 15 år. Enligt Micael Jonsson räcker det till cirka 12 till 15 verk per år, ofta tavlor från konsthallen. (Arkivbild)
Enligt honom har Kultur, park och fritid sedan 15 år tillbaka en budget på 100 000 kronor för att köpa in konstverk. Budgeten som inte har något med byggprojekten att göra räcker till inköp av 10-15 konstverk per år, vanligtvis från utställningarna i Konsthallen.
– Budgeten har inte förändrats på 15 år och konsten blir inte billigare.
Förvaltningen har även en investeringsbudget på 81 000 kronor per år för konstparken. Enligt Micael Jonsson räcker pengarna för att införskaffa en ny skulptur vart tredje år. Senaste verket, Landhöjning av Pilar De Burgos, invigdes 28 september.
– Utöver detta har extra medel beviljats i samband med firandet av Piteå 400 år samt SM-veckan. Därtill sökte vi själva medlen från Kulturrådet, Regionen och enskilda sponsorer i samband med Muralmålningsfestivalen Ogjort 2023, säger Micael Jonsson.
Förvaltningen har en investeringsbudget på 81 000 kronor per år för konstparken vilket räcker till ett verk var tredje år. I år invigdes verket Landhöjning av Pilar de Burgos som kostat drygt 240 000 kronor. Nästa skulptur kommer på plats 2027.