Att 23-åringen i dag fått plats i ett gruppboende har ingen betydelse i sammanhanget, det är den långa väntetiden som lVO (Inspektionen för vård och omsorg) vill markera mot. Redan i april 2014 fattade socialnämnden beslutet att 23-åringen var berättigad till en plats i gruppboende för funktionshindrade. Men sen gick det grus i maskineriet.
När beslutet fattades fanns det inga lediga platser, och de som sedan blev lediga ansågs av olika anledningar inte passa. I väntan på att lämpligt boende beviljades personen istället utökad tid med sin kontaktperson, samt ytterligare insatser.
När inget hänt i ärendet på sex månader gjorde IVO en första påstötning hos kommunen och ville veta varför. Först i december i fjol, nitton månader efter socialnämndens beslut, kunde Pitebon äntligen flytta till ett gruppboende.
– Även om beslutet gäller omedelbart får kommunerna i praktiken en respit på upp till ett halvår, eftersom de måste ha en rimlig chans att få fram en plats, säger Robert Wass, inspektör vid IVO.
Men att behöva vänta nitton månader på en bostad är inte ”inom skälig tid”. Därför kräver IVO att förvaltningsrätten dömer kommunen att betala 61 715 kronor per månad i särskild avgift (vite) för de sista tretton månaderna som 23-åringen fick vänta. Totalt dryga 830 000 kronor.
Det högsta vitet som en kommun kan dömas till är en miljon, så kravet ligger således i den övre skalan.
– Att beloppet blir så högt beror på att det ska motsvara vad en plats i gruppboende skulle ha kostat under samma tid, säger Robert Wass..
Greger Pettersson, avdelningschef för stöd och omsorg, säger sig inte vara förvånad över att Piteå kommun nu hotas av vite.
– Vi har länge flaggat för politikerna att vi har alldeles för få platser i gruppboenden och att kötiden är för lång. Vi har även varnat för att kommunen riskerar vite av just den anledningen, säger han.
Nu står kommunen inför fullbordat faktum, och Pettersson låter närmast uppgiven.
– Vi har en kö på 14–15 personer, och även om vi beviljats pengar till åtta nya platser i gruppboenden så täcker det inte behovet.
Pettersson utesluter därmed inte att det kan blir fler viten i framtiden.
– Men det kanske är det som behövs för att politikerna ska förstå allvaret, säger han.