Kommunalrådet: "Sämre mat ett rent antagande"

Peter Roslund konstaterar att prisökningar inte bara gäller livsmedel. I våras begärde teknik- och servicenämnden 6,5 miljoner kronor för att täcka prisökningar för el, fjärrvärme, livsmedel med mera. Nämnden fick dock bara 4,1 miljoner och, enligt Roslund, täcker det även en del av prisökningarna på livsmedel. I höst har dock teknik- och servicenämnden äskat om mer pengar, 2,1 miljoner kronor, för att täcka prisökningarna på livsmedel 2009.
Fått sparbeting
- Vi har bara en budgetberedning och kommunstyrelsen har valt att inte pröva den begäran som inkommit. Frågan avgörs slutligt av kommunfullmäktige, säger Peter Roslund.
Eftersom kommunstyrelsen sagt nej, så har teknik- och servicenämnden gett kostchefen Maria Stoltz i uppdrag att komma med förslag och lösningar.
- Ja, hon har fått ett sparbeting på 2,1 miljoner kronor, men om nu livsmedelspriserna skulle börja sjunka så minskar ju sparbetinget, säger Christer Lindström, s, ordförande i teknik- och servicenämnden.
Billigare råvaror
Det sparbetinget kommer att innebära att menyer och service påverkas negativt.
- Pengarna kanske inte räcker till samma saker, men då får man väl satsa på billigare råvaror. Att maten skulle bli sämre är ett rent antagande. Det handlar väl om tycke och smak, säger Peter Roslund.
Men om kostnadsökningarna äter upp tio procent av budgeten så måste det väl påverka?
- Vi har bra skolmat i Piteå och det ska vi fortsätta ha. Att kalla det krismatsedel är överdrivet. Dessutom sjunker väl spannmålspriserna nu, säger Roslund och tillägger att när matpriserna sjönk för några år sedan så drogs inga pengar in.
- Skolmaten är viktig och får kosta. Vi snålar inte på det.

Kommunalrådet: "Sämre mat ett rent antagande"

Att skolmaten blir sämre är ett rent antagande. Det hävdar kommunalrådet Peter Roslund som ändå medger att det finns ett visst samband mellan matbudgetens storlek och kvaliteten på maten.