Skadorna på fotbollshallen gjorde att debatten kring huruvida det var rätt eller fel beslut att anlägga en uppblåsbar hall på Nolia. Att det i stort sett var vinterns första snö som rev hål i tältduken fick många kritiker att säga "vad var det jag sa".
– Ja men det tycker jag är lite orättvist ändå. Förra vintern stod den ju inte uppe så jättelänge, det här är ju som första vintern. Jag tycker vi kan få en chans att lära oss hur vi ska hantera det, säger kommunalråd Helena Stenberg.
– Men det är ju aldrig bra när sådana saker händer, så är det ju. Ingen tycker att det är bra.
Hon förstår att människor har reagerat och blivit oroliga.
– Men det är hanterat på ett bra sätt upplever jag. Vi får fortsätta lära oss hur vi ska jobba med hallen och duken.
Är du själv orolig inför mer snö?
– Nej, inte orolig på det viset. Jag känner mig trygg i att vi har full uppmärksamhet på hallen och rådfrågar alla vi kan rådfråga. Förra vintern rasade även konventionella byggnader ska vi komma i håg.
Förutom hållbarheten har även den ekonomiska aspekten debatterats flitigt. Enligt tidigare kommunchefen Mats Berg fanns oklarheter kring kostnader som inte gick att beräkna innan beslutet om hallen.
Driftkalkylen ligger på cirka 800 000 kronor per år/vintersäsong. Det innefattar uppvärmning, belysning och vaktmästeri.
Tältduken måste dessutom bytas efter ett antal år och en ny tältduk kostar mångmiljonbelopp.
Fanns det många dolda kostnader?
– Det är fel att kalla det för dolda kostnader. Att man behöver reinvestera, så är det i alla fastigheter som vi bygger oavsett om det är en tältduk eller annan konstruktion.
Helena Stenberg gör ingen hemlighet av att ekonomin spelade in i beslutet då kommunen har mycket annat att prioritera.
– Avvägningen var delvis ekonomisk, det är inget att sticka under stol med. En traditionell hall hade kostat nästan fem gånger så mycket och den hade också krävt reinvesteringar.
Lindbäcks bygg senior advisor Erik Lindbäck hade egna planer på en fotbollshall i trä. Men de planerna kom aldrig till kommunens kännedom.
Hade ni tankar på att leta eventuella samarbeten med exempelvis Lindbäcks?
– Nej, vi såg det som en kommunal investering.