Kommunal matimport upprör LRF
Norrbottens bönder känner sig orättvist behandlade. De anser att kommuner och landsting tittar mer på pris än på kvalitet när råvaror till skolor, äldreboenden och sjukhus upphandlas. Det betyder ofta utländska produkter vilket påverkar länets lantbrukare negativt.
Herbert Nyman, mjölkbonde i Altersbruk och ledamot i LRF Norrbottens regionstyrelse, anser att många kommuner och landsting hellre handlar billiga importerade livsmedel än lokalproducerade. (Arkivbild)
Foto: Gunnar Westergren
- Många kommuner handlar billigare importerade livsmedel, i stället för att välja regionalt eller lokalt producerat. Det innebär samtidigt att de köper mat som producerats på sätt som inte är tillåtna i Sverige, när det gäller till exempel djurskydd och miljö, säger Herbert Nyman, mjölkbonde i Altersbruk och ledamot i LRF Norrbottens regionstyrelse.
Lönsamhet
Enligt LRF står de gröna näringarna för 17 procent av sysselsättningen i länet. Det skulle kunna vara mycket mer än så, anser Herbert Nyman.
- Om kommuner och landsting väljer att handla mat som producerats med de krav som finns i svensk lagstiftning blir det bättre mat på skolor och äldreboenden. Då får man mat som producerats genom god djurhållning och miljöhänsyn, samtidigt som det skapar fler jobb lokalt, säger han.
Sifo-undersökningen visar också att en majoritet av lantbrukarna tror att obligatorisk ursprungsmärkning på livsmedel skulle ha stor betydelse för deras lönsamhet.
Men kan länets lantbrukare leverera den mängd råvaror som krävs?
- Mejeriprodukter och kött finns, möjligen är rotfrukter och grönsaker ett problem. Men det finns stora förutsättningar för att öka den produktionen om det finns ett gemensamt intresse, säger Nyman.
Enligt honom är upphandlarna inom kommuner och landsting osäkra på vad som gäller.
Långsiktigt
- De måste tänka mer långsiktigt för att minska transporter och andra miljöeffekter. Det går inte att säga att man bara ska upphandla svenska produkter, men ställs det krav på en viss kvalitet måste alla aktörer leva upp till det och först då är det konkurrens på lika villkor, säger Herbert Nyman.
Christer Lindström (S), ordförande i teknik- och servicenämnden, tycker att Piteå kommun är på väg i rätt riktning.
- Vi satsar tre miljoner extra på att öka andelen etiskt och ekologiskt odlade råvaror. Vi försöker också dela upp upphandlingarna så att mindre lokala producenter kan komma i fråga, säger han.
Hur viktig är böndernas lönsamhet?
- Kommunens uppgift är inte att hålla lantbrukarna under armarna. Vårt mål är att köpa så bra råvaror som möjligt till rätt pris och ha bra miljökrav så att vi kan servera maten med gott samvete, säger Lindström.
Så jobbar vi med nyheter