Knappt en grad varmare i länet

Temperaturen i Norrbotten har ökat med 0,9 grader, när man jämför åren 1991-2005 med den föregående 30-årsperioden 1961-1990. Det framgår av statistik från SMHI.

Piteå2007-12-20 00:00
PITEÅ (PT)Årsmedeltemperaturen i Norrbotten har ökat med 0,9 grader, från minus 0,7 grader under perioden 1961-1990 till plus 0,2 grader under perioden 1991-2005. Den största förändringen har skett under vintern då det blivit 2,1 grader varmare. Temperaturökningen under våren uppgår till 0,7 grader, under sommaren till 0,6 grader och under höstarna har det blivit 0,3 grader varmare. Statistiken baseras på 73 mätstationer med jämförbara resultat från de två perioderna.

Att det har blivit varmare och blötare påverkar både naturen och skogs- och jordbruket men också vår upplevelse av vädret. Vissa lägger märke till ett mer omväxlande vinterväder, andra att isen lägger sig senare på sjöarna. Ordentlig sommarvärme tackar få nej till, men det kan även föra med sig risker för torka och bränder.

Global uppvärmning

FN:s klimatpanel, IPCC, är överens om att det sker en global uppvärmning och att det är vi människor och vårt sätt att leva som ligger bakom uppvärmningen.

- Under kommande år kan vi förvänta oss en markant uppvärmning här i Norden och ökande nederbörd speciellt på vintern. Somrarna blir också varmare och i delar av landet torrare. Det blir också mer av intensiva skyfall och relaterade översvämningar. Omfattningen av effekterna beror på hur stor den globala uppvärmningen blir, säger Markku Rummukainen, klimatforskare vid SMHI.

FN:s klimatpanel visar också att de globala koldioxidutsläppen måste minska med mellan 50 och 85 procent fram till år 2050, om vi ska ha en chans att nå EU:s mål om att temperaturen globalt inte ska öka med mer än två grader.

Minska utsläppen

- Det är en tydlig signal till världens beslutsfattare och medborgare om att vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Det är möjligt utan stora ekonomiska uppoffringar, men det kräver ett globalt engagemang och effektiva styrmedel, säger Lars Westermark, chef för Naturvårdsverkets klimatenhet.

Naturvårdverkets mätningar visar att åtta av tio personer tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Det är en tydlig ökning från förra året.

- Mediernas omfattande bevakning av klimatfrågan har alltså inte lett till uppgivenhet utan till en ökad insikt om att vi själva kan bidra till minskad klimatpåverkan, säger Lars Westermark.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om