Aldrig förr har trycket varit så hårt mot Strömbackaskolan i Piteå.
Årgång -90 som står i tur för gymnasiestudier utgör en jättekull, och i trendernas tidevarv har många siktat in sig mot de praktiska yrkesutbildningarna.
- Trots att vi genom åren byggt ut och försökt anpassa organisationen för att kunna möta den största efterfrågan, är det omöjligt att tillgodose alla förstahandsval, säger gymnasiechef Eva Jordal.
Vakanser
Gymnasiechefen lovar dock alla som vill in en plats på skolan.
- Men många tvingas acceptera ett andrahandsval, och även tredjehandsval, säger hon.
De listor på intagna elever som PT publicerar här intill kommer att ändras en del senare i sommar.
- Det sker alltid förändringar i slutet av juli och början av augusti. Det finns grupper av elever som sökt utbildningar på olika skolor. Alla äger rätt att göra tre val. Och en del kan alltså vara antagna både här och på andra orter, och då uppstår ju i slutändan vakanser, förklarar Eva Jordal.
Hetaste linjen
630 nya elever stormar in på de nationella programmen i höst.
Ytterligare 30 ungdomar får chansen på en utbyggd programinriktad individuell gren vid Strömbacka.
Hetaste utbildningen utgör byggprogrammet med plats för 33 elever.
- Även el-, industri- och fordonsprogrammet är utbildningar som varit med råge fulltecknade, förklarar Jordal.
Satsningar
- Inför fjolåret utökade vi industriprogrammet och året dessförinnan elprogrammet. Just yrkesprogrammen har varit föremål för en rad satsningar, och i jämförelse med många andra gymnasieskolor står vi bra rustade där.
Nytt för i år är en utökad klass inom hotell- och restaurangprogrammet. Sammalika gäller för barn- och fritid. Samhälls har också spätts på med 30 platser.
Enda linjen där platser finns kvar, om än ett fåtal, är på naturprogrammet.
1 750 elever
Totalt kommer 1 750 elever att läsa vid Strömbacka kommande läsår.
Det är fler än någonsin.
Det som styr intagningen är allenarådande grundskolebetygen, som räknas om i poäng inför inslussning till programvalen.
Även ungdomar från andra kommuner är med och konkurrerar om platserna. Finns inte en gymnasieutbildning på hemorten äger en elev rätt att söka den på annat håll, och det inkluderar även friskolar. I sådana fall äger hemkommunen skyldighet att betala elevens utbildning.