BRITPOP. Minst tre personer vars musiksmak jag har stort förtroende för har rekommenderat Kasabian. Leicester-kvartettens debut från 2004 var rena sömnpillret och råkade ut för en av undertecknads värsta sågningar. Uppföljaren "Empire" är mer lyssningsbar. I sina sämsta stunder handlar det fortfarande om britpop i sin mest statiska och kantiga form, ungefär som en b-variant av Black rebel motorcycle clubs andra platta, men när det är som bäst, i låtar som "Shoot the runner" och "Me plus one" hittar bandet några riktigt friska hookar som förvaltas ganska väl. Fortfarande störs jag dock av Kasabians ljudideal, där stöket för ofta känns som ett självändamål i stället för en krydda.
