Vattendomen har varit klar länge. En första upphandling av själva byggentreprenaden har också genomförts, men den visade sig bli alldeles för dyr.
– Det var själva muddringsdelen på den norra sidan som skulle ha blivit alldeles för kostsam på grund av de speciella bottenförhållandena, säger kommunalrådet Peter Roslund (S).
Två punkter
När arbetet med kanalen projekterades, drogs i princip en rak linje mellan punkt A och punkt B, tvärs över öns smalaste ställe.
– Grävningen över land, byggandet av en bro är inga problem. Däremot visade det sig att det inte är ekonomiskt hållbart att muddra rakt ut på den ena sidan. Här måste farleden svänga eller muddras i en svängd form, förklarar Roslund.
Det ska inte heller behöva medföra några problem.
– Nej då. Farleden prickas så det är inga problem alls, säger han.
Däremot måste upphandlingen tas om så att anbudsgivarna får korrekta ekonomiska förutsättningar. Tanken har tidigare varit att arbetet med projektet, att gräva den 180 meter långa kanalen, skulle dra igång redan den första oktober.
– Vi hinner inte klara omtaget av anbuden fram till dess. Däremot ska arbetet vara igång i höst. Projektet har hög prioritet, säger kommunalrådet.
EU-medel
Det hänger till viss del samman med att Bondökanalen ingår i ett mer omfattande projekt mellan Haparanda och Skellefteå och som finansieras med EU-medel. Dessa pengar ska vara nyttjade under nästa år.
– Det handlar om inre farleder som ska skapa ett tryggare och säkrare båtliv längs skärgårdssträckan ända ner till Skellefteå, berättar Peter Roslund.
Bondökanalen kommer att ge säkrare och tryggare förutsättningar för de som färdas i Piteås inre skärgård.
– Absolut. I dagsläget måste de som vill ta sig från den ena sidan till den andra, åka runt Degersten där det är både grunt, stenigt och kan blåsa rejält. Kanalen gör att alla slipper åka den vägen. Det ger besparingar i både tid, sträcka och miljö, säger Roslund.
I tid kan det handla om en timme, i sträcka uppemot tio sjömil.
Kostnaden för Bondökanalen ligger någonstans mellan 25 och 30 miljoner kronor där alltså EU går in med hälften av kostnaden.
Piteå kommuns kostnader ligger någonstans mellan tio och 15 miljoner kronor.
– Jag kan inte summan rätt upp och ner eftersom länsstyrelsen också kommer att gå in med medel, säger Peter Roslund.