Som PT berättat har kultur- och fritidsnämnden avslagit tre medborgarförslag om att öppna en ungdomsgård i Piteå.
Ett av skälen var att man istället vill fortsätta satsa på projekt och aktiviteter som ungdomarna själva initierar.
– Man kan också undra om man ska satsa allt på en ungdomsgård i centrala Piteå? Kanske behövs det insatser även på landsbygden, inte bara för dem som bor i stan, resonerar Elisabeth Lindberg.
Hon konstaterar att när ungdomsgården Regnbågen fanns var intresset att besöka den väldigt lågt mot slutet.
– Vill unga idag ha en ungdomsgård eller är det föräldrarna som minns när de själva var på Regnbågen? Det vet vi inte, men kanske har intresset kommit tillbaka.
För att ta reda på detta kommer nämndens ledamöter att besöka högstadielever på olika skolor i september.
Men varför har ni inte tagit reda på detta innan ni avslår medborgarförslagen?
– Vi skulle ha besökt skolorna under våren men coronaviruset satte stopp. Vi försöker också behandla inlämnade medborgarförslag inom ett år så därför tog vi upp dem nu.
Elisabeth Lindberg konstaterar att om man satsar på en ungdomsgård måste man minska på något annat.
Men en ungdomsgård borde fler förvaltningar kunna kan dra nytta av och därför vara med och betala?
– Jo, absolut. I folkhälsorådet, som är ett samverkansorgan mellan bland annat olika kommunala nämnder och förvaltningar, har vi pratat om vad ungdomar behöver.