Det är nu dags för fas nummer två - järnvägsutredningen för sträckan mellan Umeå och Luleå, där delen Skellefteå och Piteå har högsta prioritet.
Ut i geografin
Det som närmast väntar är en detaljerad studie av de järnvägskorridorer som valts ut i förstudien.- Det handlar bland annat om att göra miljökonsekvensbeskrivningar och geotekniska undersökningar, säger projektansvarige Tomas Gustafsson på Banverket.
Konkret innebär det miljöinventeringar och provborrningar.
- Man kan säga att vi kommer att tassa omkring mer påtagligt i skog och mark. Det krävs för att vi i slutänden ska kunna välja ut den bästa korridoren, säger Hans Gothefors informationsansvarig vid Banverkets norra region.
Såväl Tomas Gustafsson som kollegan, utredningsledaren Nina Andersson, konstaterar att ett intensivt arbete väntar i de tre järnvägsutredningar som nu stundar.
Fokus
De tre utredningar som åsyftas är sträckorna Robertsfors-Skellefteå-Ostvik, Ostvik och upp till länsgränsen samt från länsgränsen till Piteå.- Vi startar med dessa sträckor eftersom det finns ett beslut om byggstart för projektet år 2010 i Banverkets Framtidsplan för järnvägen.
- I den är redan första sträckan, den mellan Skellefteå och Piteå direkt utpekad, säger Tomas Gustafsson.
I och med denna prioritering kommer järnvägsutredningarna för övriga delsträckor, delen Umeå-Robertsfors och den mellan Piteå och Luleå, först hösten 2007.
- Vi måste göra så eftersom vi helt enkelt inte hinner göra järnvägsutredningar för hela sträckan samtidigt, det kräver för mycket resurser.
Mer slimmade
När det gäller bansträckningen inom Piteå kommun fokuseras en stor del av arbetet med att titta på genomfarten i Piteå centrum.- Rent allmänt kan sägas att vi nu har mer slimmade korridorer, säger Nina Andersson.
Genom centrum finns fortfarande tre huvudalternativ.
- Jämför man genomfarterna i Piteå och Skellefteå är den senare mer komplex. Samtidigt handlar det om större industrikoppling i Piteå, säger utredningsledaren.
Ekonomiskt säger Banverket att de kalkyler som satts upp håller.
- I beräkningarna nyttjar vi mycket material från de som används vid byggandet av Bothniabanan, säger Tomas Gustafsson.