Inte helt oväntat så visade det sig under handuppräckningen att den stora majoriteten också ägde en egen kyrkstuga, men det fanns en del som kommit till kafékvällen med bara ett intresse för det gamla. Det var den första av tre kvällar som anordnas med det temat. Vanja Lövgren, etnolog på Piteå museum berättade om sin djupdykning i arkiven och den forskning som hon själv utförde 1997.
– Fram till 1809 var man tvungen att gå till kyrkan varje helg i Sverige. Men det gick inte att genomföra här uppe. Beroende på hur många mil det var till kyrkan så fick man komma varannan, var tredje helg och så vidare. Bodde man då flera mil ifrån var man tvungen att övernatta någonstans, och då blev det i de här kyrkstugorna, berättar Vanja Lövgren.
I början av 1900-talet började kyrkstugorna ingå i hemmanet.
– Soldater och annat löst folk ägde inte rättigheter till några kyrkstugor, berättar Vanja Lövgren.
Hennes egna undersökningar gällde bland annat hur man använda kyrkstugorna i slutet av 90-talet.
– Man besökte då kyrkstugan ungefär en gång per år. Främst under marknaden, men även under påsk, Mikaeli och surströmmingspremiären. Kyrkstugorna passar ganska bra till det då det är ganska glest mellan balkarna så det vädrar ut bra, berättar Vanja Lövgren.
Förhoppningen är att man ska starta en studiecirkel runt Kyrkstugorna efter de tre kvällarna för att få reda på mer om dem. Och göra en liten uppföljning på Vanjas studier.
– Vi kan göra en enkät i studiecirkeln om dagens kyrkstadsliv jämfört med då. Och samla fler små roliga historier om kyrkstugorna.