"Just nu är det många som ringer"
"Du kan även köpa biljetter via vår hemsida: www..."
Där har jag förstås redan parkerat. Väntetiden "beräknas vara mer än 15 minuter" och har varit det i över en timme. Handsvett.
Fen blir allt mer frekvent. Jag ökar tempot och önskar att morgondagens massagetid skulle ha varit bokad till i dag i stället. Man kan få musarm för mindre. Rimligtvis finns någon stackars sate som har ett närbesläktat nummer och blir nerringd av Telefonterror Incorporated denna dag. Stackars, stackars. Jag råkar själv slå 070 i stället för 077 i all hast. "Det nummer du önskar nå är inte i bruk". Tror jag det.
Av kombinerad nyfikenhet och desperation slår jag upp den stora auktionssajten. Iron Maiden. Biljetter. 41 pågående auktioner, redan. Vid det här laget har fen hakat upp sig. Förmodligen har hon kopplat på autopiloten och tagit rökpaus.
X antal personer tänker förstås göra snabba pengar på andrahandsbiljetter. Hur sover de på nätterna? Jag ska aldrig glömma när Kiss spelade på stadion för tio år sedan. Andrahandspriserna sköt i höjden, men så utannonserades en extra konsert och sedan stod svartabörshajarna med långa näsor vid t-banespärrarna. Det bönades, bads och dumpades priser. Den som hade is i magen kunde se Kiss för neråt hundra spänn. Rättvisa.
Efter nästan två timmar är jag framme vid himlens port. Där står Frida Öhrn för underhållningen. "I am the wilderness locked in a cage", väser hon. Ängeln som tar emot i andra änden efter 22 minuters kö heter Elin. Hon kvittrar glatt att visst har hon ståplatser kvar. Jag lägger order, repeterar bokningsnumret och tackar. Axlar ner, dörren ställs på glänt. Ny luft sipprar in. Ahh!
Det handlar alltså om biljetter till nästa sommars Sverigebesök av Iron Maiden, metal-legenderna från England som slog igenom stort 1982 med albumet "The number of the beast". "Galopphårdrock" säger belackarna. Per Gessle gick så långt som att kalla det de gör "ofattbart uselt" i en kvällstidning i fredags. Jag förstår honom. Maiden-anhängarna käkade nämligen Gyllene-fans till frukost när det begav sig.
Iron Maiden - eller Maiden kort och gott - har upplevt djupaste dalgångar, återförenats med medlemmar vi ville ha tillbaka och blivit giganter på nytt. Basisten/grundaren Steve Harris dotter Lauren har gått i pappas fotspår, pilotutbildade sångaren Bruce Dickinson flyger både band och fans över hela världen och trummisen Nicko McBrain är troende kristen. Tiden går.
Senaste Sverigebesöket var en besvikelse för många. Bandet lirade hela senaste plattan plus enstaka pliktskyldiga klassiker. Tänk dig att du drar iväg på en Stones-konsert och så kör de bara låtar från "A bigger bang". Den här gången har dock nostalgiparty utlovats och showen baseras på 1984 års "World slavery tour". Handsvetten har avstannat. Det här luktar världsklass.
Så jobbar vi med nyheter