Jubel över kommunalt beslut

Äldreomsorgen jublar – ”guldkantspengarna” blir kvar. Kommunen fortsätter att satsa när statligt bidrag för extra bemanning på äldreboenden försvinner.

(Arkivbild)

Foto: Kallestad, Gorm

PITEÅ2019-02-26 20:05

Sedan 2015 har Piteå kommun fått drygt 30 miljoner kronor från staten för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Syftet med det tillfälliga bidraget har varit att öka tryggheten och kvaliteten för de äldre.

Enligt Leena Leijon, verksamhetsområdeschef för Piteå kommuns äldreboenden, har pengarna kommit till god nytta. Lättnaden var stor över kommunfullmäktiges beslut att kompensera för det uteblivna stödet under de kommande tre åren.

– Vi är jätteglada. Det har varit en oro att vi inte skulle få tillskjutet pengar, säger Leena Leijon.

Beslutet innebär att socialnämnden får 8,6 miljoner kronor per år under tre år, vilket motsvarar 16 årsarbetare. Enligt Leena Leijon kommer pengarna, som tidigare, att fördelas mellan de olika äldreboendena utefter storlek. Hur tillskottet används skiljer sig åt mellan boendena, beroende på vilka förutsättningar och behov som finns (se fakta).

Enligt kommunalrådet Helena Stenberg (S) var det självklart för majoritetspartierna att fortsätta satsningen.

– Det var liksom ingen fråga egentligen, utan för oss var det självklart att vi skulle kompensera det här. Det är så viktigt för verksamheten, säger hon.

Kommunalrådet, som bland annat följer boendena på sociala medier, imponeras över allt som görs.

– Våra medarbetare gör ett fantastiskt jobb med de möjligheter och resurser de har att jobba med aktiviteter, säger Helena Stenberg.

Förra året uppgav 28 procent av pensionärerna på kommunens äldreboenden att de ofta besväras av ensamhet. I samma undersökning, Socialstyrelsens öppna jämförelser, uppgav 47 procent att de besväras av ensamhet då och då.

Hälften av de äldre upplever att möjligheterna att komma utomhus är ganska eller mycket dåliga.

– Det har vi sett över åren, att vi får dåliga siffror på det. Det handlar naturligtvis om att det är många arbetsuppgifter som ska utföras av vår vårdpersonal, säger Helena Stenberg.

En del av lösningen är att renodla arbetsuppgifterna på äldreboendena, enligt kommunalrådet.

– Vi lyfter till exempel städ- och tvättuppgifter på andra yrkesgrupper, så att vårdpersonalen får jobba med vård och med det sociala, säger hon.

Helena Stenberg skulle också gärna se ett ökat samarbete mellan äldreomsorg, civilsamhälle och föreningsliv för att minska ensamheten på kommunens äldreboenden.

Så har andra boenden använt pengarna

Hortlaxgården: ”Vi har utökat bemanningen kvällstid för att försöka göra kvällarna lugnare och tryggare för dem som bor hos oss.”

Berggården: ”Det kan se lite olika ut mellan enheterna. Gemensamt för samtliga är dock att tiden tillsammans med de boende har ökat samt att de gemensamma och individuella aktiviteterna blivit fler. I vårt planeringssystem planerar personalen in ansvariga för social aktivitet under veckan. Mycket uppskattat av såväl vårdtagare som personalen!”

Munkberga: ”På Munkbergas äldreboende, som är ett boende för personer med demens, har stimulansmedlen använts till att kunna ge det lilla extra för dem som är vakna eller oroliga nattetid vilket är ganska vanligt vid demens. Det har inneburit fika och samtal på tu man hand under nattetid.”

Mogården: ”Vi har fördelat ut 0,3 årsarbetare per avdelning. Vid Mogården finns det 6 lika stora avdelningar. Det innebär i praktiken att det oftare är tre personal i tjänst per avdelning på eftermiddagarna och inte två som det oftast var innan, personalen har då större möjlighet att bedriva ”guldkantsaktiviteter” för våra boenden. Under första året vi hade statliga stimulansmedel valde vi att avlasta undersköterskorna med en tjänst på 50 procent för diverse administrativa uppgifter samt sop- och tvätthantering. År två och framledes, då Boendepatrullen tog en del av dessa uppgifter, valde vi istället att satsa på en aktiverare på 50 procent. Aktiveraren genomför både aktiviteter i grupp samt på individnivå. Det kan t.ex. vara bingo, massage, promenader, målning, korvgrillning, fikastunder m.m.”

Norrgården: ”Vi har haft pengar i budget som motsvarar två årsarbetarare. Vi har på olika sätt använt dessa två årsarbetare till att kvalitetshöja de boendes vardag. Vi har försökt tillgodose individuella önskningar samt kollektiva. Det övergripande målet med detta har varit att ge de boende mer tid med personalen samt att vi försökt att prioritera utevistelse i olika former när väder och vind tillåtit.”

Rosågränd: ”Detta är ett litet boende där vi har använt stimulanspengarna till att förgylla de boendes vardag dagtid. Vi anordnar, bingo, gymnastik, korsord, bakning, grillning ute sommartid, våffeldagar m.m. Mycket omtyckt av alla.”

Källa: Boendecheferna

Förra året hade Piteå kommun 0,33 omsorgspersonal per plats i äldreboende under vardagar. Rikssnittet är 0,31. På helgdagar hade kommunen 0,24 personal per plats. Rikssnittet är 0,26.

På frågan "Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig?" svarar 63 procent av pensionärerna (eller någon anhörig) ja, alltid/oftast. 19 procent svarar sällan/nej, aldrig. 30 procent av kvinnorna och 21 procent av männen på kommunens äldreboenden besväras ofta av ensamhet.

Källa: Kolada, Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om