– Jag lever ett helt annat liv i dag och mår så mycket bättre. Det är så tur att jag fick chansen, säger hon.
Det är dags för nio-fika och på en plaststol ute i den värmande vårsolen sitter Josefine i sina arbetskläder och tar en kopp kaffe tillsammans med en kollega.
– Jag har egentligen mått dåligt hela livet och det ledde till missbruk. Det var många mörka tankar, säger Josefine som tack vare engagerade lärare på Christinaskolan ändå kom in på barn- och fritidsprogrammet på Strömbackaskolan.
Men där tog drogmissbruket ny fart och i trean blev hon sjukskriven på 50 procent.
– Tanken var att plugga in gymnasiet senare, men istället blev jag sjukskriven i sju år, det var många inläggningar på psyket och jag mådde inte alls bra då.
Under tiden som sjukskriven fick hon höra av läkare, att hon nog inte alls skulle kunna jobba i framtiden, absolut inte på heltid.
– De tyckte att jag skulle ställa in mig på att bli sjukpensionär, säger Josefine.
Men en stor vändpunkt och lycka kom 2013 då hon blev gravid och födde sin dotter.
Tre år senare fick hon möjlighet att arbetsträna i vaktmästeriet på Grans Naturbruksgymnasium, en subventionerad anställning på ett år. Sedan fick hon höra talas om lärlingsutbildningen till fastighetsskötare via Piteå kommuns vuxenutbildning och kände att den skulle passa henne.
– Jag har inga slutbetyg från gymnasiet så det kändes som ett sätt att komma vidare. Jag är rastlös i själen, men det här jobbet passar mig perfekt då det är så varierande och ingen dag är den andra lik. Men jag kunde verkligen ingenting innan jag började jobba i den här branschen, visste inte ens vad en skruvdragare var för någonting (skratt).
Då hon blev gravid med sonen 2019 gick det bra att pausa utbildningen för att återuppta och slutföra den efter föräldraledigheten. I dag är hon anställd på heltid som fastighetsskötare. Ett lönebidrag som förlängs var tredje månad.
Hon ansvarar ensam för fastigheterna på Grans Naturbruksgymnasium och Piteå Ridklubb och utgår med skåpbilen från en lokal i Öjebyn.
– Jag älskar verkligen mitt jobb, det är min fristad. Ibland har jag bättre och ibland har jag sämre dagar, men mina kollegor finns där, stöttar upp och hjälper mig.