Josef Markoff försvann spårlöst till Sydafrika
Det väckte en viss uppmärksamhet i Piteå när det i september 1884 berättades i tidningen att mosaiske trosbekännaren 26-årige Josef Markow tagits upp i den kristna gemenskapen genom dop i Piteå kyrka.
Det här kortet av Josef Markoff återfanns i ett bildalbum som tillhört en Strömnäsfamilj. Albumet hittades i en sopcontainer. Markoff är porträtterad hos Charles Dickinson i Klerksdorp, Sydafrika. Klerksdorp är en stad i Nordvästra provinsen, tidigare Västra Transvaal. Han dog 1921 med först 1928 nåddes familjen officiellt om dödsbudet.
Foto:
Några år tidigare, närmare bestämt 1876, uppger tidningen Norrbottens-Posten att det till Piteå kommit polska judar med sina familjer och att de utsatts för "slynglar" i staden. Det handlade tydligen om angrepp och glåpord.
På 1870-talet fanns två judiska familjer Kusoffsky i Piteå, med rötter i Polen.
Tiga och tåla
Tidningen Norrbottens-Posten, som kom ut i Piteå, ställde dock snabbt de skyldiga vid skampålen.
-Man må säga vad man vill om denna nations medlemmar, ingen kan väl påstå att de på minsta vis störa ordningen inom det samhälle där de vistas. Men då man är fredlig, då man bjuder till att på ärligt sätt försörja sig och de sina, bör man väl också, ehuru man är främling eller snarare just därför få vara fredad, påpekar tidningen och fortsätter:
-Vi kunna rent ut säga avskum av vårt samhälle ha roat sig med att knacka på fönstren i det hus som bebos av de judiska familjerna, ja man har inträngt och stört hemfriden på ett verkligt betänkligt sätt. Ehuru uppmanade att draga orosstiftarna inför rätta hava de förfördelade hellre velat tiga och tåla.
Tidningen avrundar med uppmaningen: en råhet sådan som denna förtjänar en grundlig näpst.
De skyldiga greps senare.
Norrbottens-Posten klargjorde
att det
var med stor ledsnad tidningen påpekade ett missförhållande inom ett samhället, där hon för det offentligas talan.
-Redaktionen vet att notisen blir läst måhända avtryckt å andra orter och att det som måste klandras kastar en slags skugga över hela samhället än ett högst ringa antal medlemmar av detsamma egentligen åsyftas.
Inspektor vid Rosfors
Adolf Henrik Kusoffsky, till yrket bagare, gifte sig 1861 i Piteå med Johanna Benedicta Hjertstedt. Familjen flyttade till Algutsrum, Öland, med sina barn som alla var födda i Piteå. Där var Kusoffsky sedan verksam som lantbrukare.
1878 avlider hustrun i en ålder av 38 år.
En av sönerna, Karl, var bokhållare i Örnsköldsvik, blev handlare och grundade klädföretaget Kusoffskys. Han satt många år i Örnsköldsviks stadsfullmäktige. Adolf Henrik Kusoffsky avlider 1897 vid ett besök hos sonen i Örnsköldsvik. Han var då 63 år.
Sedan fanns även Johan Fredrik Kuskoffsky, född i Skara. Han var skomakare och sparbanksvaktmästare, gift i Piteå, med Maria Matilda Nordström. Hustrun dog 1894 och Johan Fredrik 1913. De fick barnen Johan Niklas, 1876, Axel Niklas, 1878 och ett dödfött
gossebarn 1880.
En annan mosaisk trosbekännare i Piteåbygden var inspektorn och bruksbokhållaren Gustaf Axel Salling, född i Svärdsjö. En tid på 1860-talet var han bosatt vid Rosfors bruk och blev senare handelsman i Piteå. Han var gift med Regina Löwenstein i ett borgerligt äktenskap. Familjen flyttade från Piteå till Stockholm i september 1890.
Från Stockholm till Piteå kom 1882 mosaiske trosbekännaren Abraham Salomon Davidsson, född i Skudvil, Litauen. Han gifte sig 1888 i Piteå med Henrika Lidfeldt. De fick barnen Beda Katrina Henrika 1889, David Abraham 1891, Gustaf Levi 1893, Davida Regina 1895 och Axel Mauritz 1897. För de tre förstfödda finns antecknat att fadern var mosaisk trosbekännare, när fjärde barnet kom antecknades titel ölutkörare och med tillägget jude.
Försvann till Sydafrika
Josef Markoff var född 1858, blev svensk medborgare 1884, gifte sig år 1888 med Hilda Margareta Berglund från Backen i Piteå och blev far till fyra barn, tre födda i Roknäs och ett i Piteå. Det var Elin Margareta, född 1891 och död en månad gammal, Frans Josef Leonard (Lennart) 1892, Johan Mendel Rudolf, 1894 och Lilly Märta Magdalena 1899.
Under tiden Markoff var bosatt i Arvidsjaur, då titulerad byggmästare, byggde han huset Storgatan 24, där Pettersson skor sedan var inrymt.
Det uppges att Josef Markoff lämnade Sverige i juli 1898 med destination Cape Town, Afrika. Det finns en annan uppgift att han lämnade Sverige och familjen år 1905. Sedan blev det tyst kring honom. Han fördes senare in i Piteå stadsförsamlings bok över obefintliga. I juni 1928 får familjen i Piteå, genom den svenske konsuln Gunnar Bergström i Johannesburg, Sydafrika, meddelade att Josef Markoff avlidit i Ermelo, Transvaal den 16 juli 1921.
Vad Markoff sysslat med under åren i Sydafrika förtäljer inte historien. Förmodligen var han sysselsatt med handel i någon form.
I slutet av 1700-talet blev det tillåtet för människor av annan trosinriktning än den lutherska att bo i Sverige, utan att konvertera. 1774 kom den allra första juden till Sverige och fick lov att bo kvar i landet utan att gå igenom ett kristet dop. Blandäktenskap mellan judar och icke judar var dock till en början förbjudna.
Sverige var sena med att tillåta judar att bosätta sig här. När svenska judars rättigheter utsträcktes under 1800-talet ökade invandringen och många fattiga östjudiska immigranter kom då från Polen, Baltikum och Vitryssland. Mycket genom den tilltagande antisemitismen i dessa länder.
Mellan 1860 till omkring 1910 var det i princip fri invandring till Sverige och då kom en del judiska familjer till Sverige och sökte svensk medborgarskap.
Så jobbar vi med nyheter