Höstvete provodlas – kan betyda mycket för Norrbotten

För tredje året i rad odlas det höstvete i Öjebyn. Ett experiment för att undersöka om det går att odla det så långt upp i landet.

"Många här uppe har inställningen att det inte går att odla höstvete så långt upp i norr. Jag vill inte kalla det omöjligt tills jag testat", säger Jan Nilsson, försöksledare på Hushållningssällskapet i Öjebyn Agro Park.

"Många här uppe har inställningen att det inte går att odla höstvete så långt upp i norr. Jag vill inte kalla det omöjligt tills jag testat", säger Jan Nilsson, försöksledare på Hushållningssällskapet i Öjebyn Agro Park.

Foto: Sebastian Eklund

Piteå2022-08-18 21:00

– Folk söder ifrån har många gånger frågat mig varför vi inte odlar några höstgrödor här. Det sitter nog lite i ryggmärgen att det ska vara för kallt och att vintern är för lång. Det har varit försök för cirka 20 år sedan, men vi har andra förutsättningar idag. Klimatet har förändrats och vår kunskap har utvecklats väldigt mycket, säger Jan Nilsson, försöksledare på Hushållningssällskapet.

Hösten 2020 testade Hushållningssällskapet att så lite höstvete, för att se om det skulle överleva vintern.

– Det klarade sig riktigt bra. Året därpå sådde vi ännu mer och valde ut fyra olika sorter som skulle vara lovande för vårt klimat. Alla fyra sorter har klarat sig jättebra, säger Jan Nilsson.

Han berättar att höstvete är den största spannmålsgrödan i landet och att det därför finns mycket kunskap och erfarenhet runt den i södra Sverige.

– Det går inte att bara flytta metoderna de använder i Skåne till Öjebyn. Vi måste testa oss fram för att se vad som fungerar här, säger han.

Höstvete är vete som sås på hösten för att sedan skördas på våren. Till skillnad från vårvete, som skördas samma år man sår det, övervintrar höstvetet under snön till nästa år.

– Det är ett bra sätt att utnyttja allt vatten som finns i marken efter snön. På våren när det är för blött för att vara ute och så något, är höstvetet redan i backen och kan dra nytta av allt vatten och solljus, säger Jan Nilsson och fortsätter:

– Det finns mycket att göra inom lantbruket på våren, att kunna förskjuta en del av arbetet till hösten är väldigt gynnsamt. Man kan säga att man får maj månad lite grattis då man annars inte skulle hunnit så det vårsådda vetet. Samtidigt finns det en risk med höstvete, för man vet inte hur vintern kommer att bli.

För att höstvete ska klara sig så bra som möjligt krävs det att snön inte smälter för att sedan bilda ett istäcke som fryser och skadar grödorna.

– Det ligger hela tiden i tankarna att vi går mot ett förändrat klimat, frågan är hur det kommer att bli. Vi måste hela tiden hitta nya sätt att anpassa oss efter klimatet. Om vintrarna blir varmare så blir det svårare att odla höstgrödor genom att det smälter och fryser mera, säger Jan Nilsson.

Han berättar att han sett ett intresse runt om i Norrbotten för Hushållningssällskapets resultat.

– Jag vill tro att det ska vara på gång med höstsådda spannmålsgrödor och att fler kommer att prova det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!