John, 96 år ung med en osviklig skärpa i minnet

UNGDOMLIG. Vid 96 års ålder ser John Lundgren, Norrfjärden, fortfarande framåt och är i högsta grad engagerad i den allmänna debatten. Med raska steg kom han häromkvällen till Ottergården i Norrfjärden för att inför närmare 100-talet personer avlägga sina "bekännelser".

Piteå2007-09-11 00:00
Med osviklig skärpa och bedömningar blev det mycket hänt och tänkt denna berättarkväll. Många minnen och hågkomster. Det var med spänst John Lundgren efter en dryg timmes anförande tyckte sig vilja förskona åhörarna från alla sammanhang han arbetat i under sitt långa liv.

- Nog hade jag kunnat fylla ut med ytterligare en timme. För allt eftersom tiden gick strömmade det till en strid ström av intressanta ting som jag skulle velat analysera, erkänner han och agerar såväl avspänt som vanligt inför sin publik.

Han har mycket att berätta och vill berätta så mycket.

- Men å andra sidan är det väl inte så märkvärdigt. Jag har "bara" fått möjligheten att leva ett rikt liv och fått ett antal erfarenheter, även om jag fått leva livet litet längre än många andra, summerar John Lundgren och tillägger:

- Även om jag tycker mig ha levt en oändligt lång tid är det ännu inte slut, säger han.

Social omtanke

Lundgren påpekar att han fortfarande är fylld av förhoppningar, nyfikenhet och uppfattningar. Med andra ord nyfiken på vad som väntar i fortsättningen.

- Det finns säkert ett och annat spännande kvar innan jag är färdig för uppbrott, säger han med ett skratt

Han njuter av livet och älskar varje upplevd dag. Hans sociala omtanke är stor. Lundgrens grannar i hyreshuset på Sörgårdsgatan i Norrfjärden har fått uppleva gästfriheten, då han ordnar med en och annan bjudning.

- Flyttar det in någon ny i hyreshuset är det en självklarhet att jag knackar på, hälsar välkommen och bjuder in.

John Lundgren var äldst i en syskonskara på sju och är i dag den ende som är i livet.

Han såg dagens ljus i Måttsund, Luleå, men kom redan som mycket ung till Kopparnäs med föräldrarna. Sedan har han hunnit med att vara bosatt såväl i Pitholm som i Öjebyn innan Norrfjärden åter blev bostadsort.

Ta ansvar

Skolgången klarades till en början av i en gammal bagarstuga

- Det var väl knappast en undervisning i frihetens tecken, men det som lärdes ut det finns kvar. Minns att jag fick till uppgift att räkna upp alla städer i Skåne. Det kan jag än, som ett rinnande vatten, poängterar Lundgren och konstaterar sedan, med en litet allvarligare uppsyn, att han inte har några kamrater kvar från skoltiden. Han har överlevt dem alla.

Han pekar, och då skrynklar hans panna plötsligt ihop sig, på att dåtidens skola var så olika nutidens som tänkas kan

- Jag har fått tillfälle att berätta för nutidens elever om hur det varit, i en tid då det inte fanns någon elevrepresentation med inflytande på vad som skedde i skolan eller överhuvud ha något att säga till om och där disciplin var ett signum och där en och annan lärare utövade den handgripligen.

När det inte var skola i ungdomsåren hade John Lundgren till uppgift, han började redan som sexåring, att valla kor från Kopparnäs till Granön. En promenad på en halv mil. Han fick också hjälpa till som fiskardräng i skärgården. En tid då han lärde sig ta ansvar och se till andras behov än sina egna.

10 öre i timmen

När John Lundgren kommit upp litet i åren ingick det i livets mönster att börja tjäna till uppehållet och fick då anställning vid Sandhals sågverk.

- 10 öre i timmen var vad jag erbjöds, men det gav ändå en sorts trygghet. I dag får du väl knappt en kola för den timlönen.

För 80 år sedan fanns John Lundgren med när sulfatfabriken i Munksund byggdes och fick plats som hisskötare. Lönen var 50 öre i timmen. Därefter var han med att bygga tredje våningen på Furunäsets sjukhus.

John Lundgren kan till sina yrkesmeriter lägga till titlar som stabbläggare och sorterare vid Munksunds sågverk, buss- och lastbilschaufför. Tillsammans med några av sina bröder drev han också en tid bil- och mekanisk verkstad i gamla Håkansö mejeri.

1945 startade han kafe- och kioskrörelse, som fanns till 1960. Från 1957 och fram till pensioneringen 1976 hade Lundgren anställning hos Assi Där han avrundade sin yrkesbana som arbetsledare.

- Den egna erfarenheten är den bästa läromästaren, inflikar han under samtalets gång.

Under samtalets deklarerar John Lundgren att misstagen kan man inte lära av, de måste alla göra själva och nuddar då vid personer han hjälpt, som inte alltid gjort rätt för sig.

- Men här finns ingen plats för långsinne, säger Lundgren och plockar fram en dikt som han skrivit och för att peka på hur det är att njuta av livet.

John Lundgren är en i allra högsta grad levande person, som med kraft står för sina åsikter, och vilken är väldigt intressant och inspirerande att vara i närheten av.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om