Det finns stora luckor i kunskapen om järnets introduktion i norra Sverige. Järnhanteringen har ansetts som en mycket sen företeelse i norr som nådde vår landsända först i samband med 1600-talets bergsbruk. Men kunskapen om att framställa järn av hög kvalitet är troligen närmare tusen år äldre än vad man tidigare trott.
På torsdagskvällen berättade arkeologen Nils Harnesk från Norrbottens museum om projektet Järn i norr inför ett tjugotal intresserade.
– Arkeologin i länet satte igång 1942 inför vattenkraftsutbyggnaden där järnhanteringsrester hittades. Men frågan om en inhemsk järnproduktion i norra Sverige har fått vara obesvarad ända fram till 2009 då en ugn, en kniv, en yxa och smidesrester hittades i trakten av Sangis, säger han.
Upptäckten visar att järn producerades i länet redan för 2 200 år sedan.
– Efter fynden i Sangis startade projektet Järn i norr där vi undersökt Vivungi, en plats åtta mil öster om Kiruna där slagg tidigare hittats. En analys av kol som var innesluten i slaggen visar på en datering till cirka 200 år före Kristus.
Där hittades en ugn och arkeologer tog med hjälp av inhemsk befolkning upp 100 kilo sjömalm och byggde upp en tidstypisk ugn där de fick fram 1,5 kilo järn.
– Nu har vi fått ytterligare 5,4 miljoner för metallforskning i länet och det är möjligt att det kan bli undersökningar i Arjeplog, särskilt kring Nåtti, men ingenting är bestämt, säger Nils Harnesk.