Jägarna drabbas av Sveaskogs vinstfokus

Sveaskog har de högsta fällavgifterna för högvilt bland markägarna i Norrbotten. Enligt jaktledaren Jan Kaarle kommer både skogsbolaget och jägarkåren få allt större problem med att rekrytera unga jägare. Han menar att det har blivit för dyrt att jaga älg.

"Jägarna borde belönas istället för att bestraffas med höga avgifter och förtäckta hot om att jaktlaget tappar kontraktet om de inte skjuter av hela tilldelningen", säger Jan Kaarle.

"Jägarna borde belönas istället för att bestraffas med höga avgifter och förtäckta hot om att jaktlaget tappar kontraktet om de inte skjuter av hela tilldelningen", säger Jan Kaarle.

Foto: Camilla Berglund

PITEÅ2015-08-11 18:31

Jan Kaarle och hans jaktlag har jagat på samma område vid länsgränsen sedan 1974. Marken tillhör Sveaskog. Jaktlaget har tillsammans investerat i bland annat en fyrhjuling, ett slakteri med kylanläggning och en jaktkoja på området. Men för några år sedan förändrades villkoren för jakten radikalt.

– För fem–sex år sen skedde en prisexplosion skulle man kunna säga. Både arrendepriserna och fällavgifterna blev fruktansvärt höga, säger Jan Kaarle från Piteå.

Ett par år senare ersattes deras tidigare jaktkontrakt av ett nytt, som förnyas på årsbasis.

– De menar att de kan säga upp vårt arrende om vi inte skjuter tillräckligt mycket älg, enligt deras mått mätt, säger Jan Kaarle.

Jan Kaarles jaktlag betalar ungefär 30 000 kronor per år i arrendekostnader för småvilt och högvilt. Utöver det betalar de ungefär 5000 kronor inklusive moms per vuxen älg de skjuter.

– Vi brukar ha en tilldelning på fem–sex älgar. I fjol skjöt vi tre, vi fick inte tag på några fler, säger Jan Kaarle.

Enligt honom har Sveaskog uttalat förtäckta hot om att anlita andra jägare som skjuter av hela tilldelningen om inte det lokala jaktlaget gör det.

– Det är inte bara gå ut i skogen och skjuta en älg. Det är ett mångårigt arbete att lära känna marken och organisera allt som behövs runt omkring jakten, säger Jan Kaarle.

Borde belönas

Han menar att jägarna som håller undan älgarna från skogen borde belönas istället för att bestraffas med höga avgifter och förtäckta hot.

– Absolut, det är en hobby och visst måste en hobby får kosta pengar, men det måste också finnas en gräns någonstans, säger Jan Kaarle.

Han berättar att unga ryggar tillbaka när de får höra hur mycket det kostar att jaga.

– Bara för att komma igång med jakten måste du lägga ut närmare 40 000 kronor innan du har skaffat dig ett vapen, jaktkläder och all annan utrustning som behövs, säger Jan Kaarle.

I deras jaktlag brukar de vänta ett par år med att ta betalt för alla gemensamma investeringar, så att den som är jaktintresserad får lite tid på sig att känna efter om jakten är något man vill fortsätta med.

– Medelåldern i vårt jaktlag, och det tror jag gäller för alla jägare, är 60–65 år. Det finns ett stort behov av nyrekrytering i jägarkåren, men de höga avgifterna har i princip gjort det till en klassfråga om vem som har råd att jaga, säger Kaarle.

Han tror att Sveaskog har ungefär dubbelt så höga fällavgifter och arrendepriser som Sca, den andra största markägaren i Norrbotten.

Slutade jaga

Jonny Lindkvist är jaktledare för ett jaktlag som nyttjar Sca:s jaktmarker. Tidigare om åren brukade han lösa småviltskort på Sveaskogs mark, men slutade sedan han tyckte att det blev för dyrt. Nu jagar han enbart på Sca:s områden.

– Det kändes onödigt att betala dyra pengar för den licensen när jag bara var där några gånger per år. Det var enbart för att det var för dyrt jag slutade, säger Jonny Lindkvist.

Sca:s fällavgift på området där Jonny Lindkvist jagar är 3375 kronor inklusive moms per vuxen älg. Jaktlicensen för högvilt är 1100 kronor per person jämfört med Sveaskogs 17 653 kronor för hela jaktlaget, men då är Lindkvists jaktområde ungefär 1000 hektar mindre än Kaarles. Utöver markägarnas fällavgift tillkommer alltid den statliga fällavgiften på 400 kronor per vuxen älg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!