Kostnaden för att bli samisk förvaltningskommun ifrågasätts, men kommunalrådet Kata Nilsson (S) menar att Piteå har råd.
Den styrande majoriteten med Socialdemokraterna och Centerpartiet i Piteå har lagt fram ett förslag om att Piteå ska ansöka om att bli samisk förvaltningskommun. Kommunalrådet Kata Nilsson (S) tycker det är naturligt att kommunen tar det här steget.
– I grunden handlar det om att stärka ett folk, ett språk och en kultur, säger Kata Nilsson.
Förslaget klubbades i måndags med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet som länge jobbat för att Piteå ska bli samisk förvaltningskommun.
– Att vara ett samiskt förvaltningsområde innebär flera fördelar. Bland annat stärkt kulturell identitet och språkbevarande för samiska invånare. Det bidrar även till ökad medvetenhet och respekt för samiska rättigheter, säger Mats Dahlberg (MP).
Piteå får 660 000 kronor i statsbidrag för att bli samisk förvaltningskommun, men enligt utredningen räcker inte den summan för att bekosta uppdraget. Utbildningsförvaltningen har varnat för att en samisk förskoleavdelning skulle kunna kosta upp till tre miljoner kronor per år om det mot förmodan går att hitta personal.
Socialtjänsten menar att det inte är genomförbart att erbjuda samisk äldreomsorg och lyfter bland annat svårigheter att rekrytera personal. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Sverigedemokraterna ställde sig bakom förvaltningarnas avslag.
– Guldkant i tillvaron är naturligtvis bra när man har råd, men vi kan inte säga att vi har råd att dra på oss ytterligare kostnader när vi har ett underskott på drygt 100 miljoner kronor i budgeten. Vi kan naturligtvis låna till alla utgifter, men vem ska betala det? Det blir nästkommande generationer. Jag kan förstå varför det finns ett program på tv som heter Lyxfällan, säger Håkan Johansson (M).
Håkan Johansson (M) drog paralleller till tv-programmet Lyxfällan när Piteå kommun ville satsa pengar på att bli samisk förvaltningskommun när kommunen brottas med dålig ekonomi. "Jag är faktiskt inte så säker på att Piteåborna tycker det här är rätt prioritering med deras pengar."
Helén Lindbäck (KD) tycker inte heller att Piteå kommun har råd med satsningen och lyfte bland annat att det är ett fåtal personer som berörs av rätt till samisk förskola och äldreomsorg.
– Jag tror också att varenda same i Piteå kan svenska, säger hon.
Helén Lindbäck (KD) menade att det är så få personer som berörs av en samisk förvaltningskommun att det inte är motiverat att införa det. ”Jag tror att samerna skulle vara mycket mer betjänta av att få behålla betesmarkerna på Pitholmsheden där det är tänkt att dras en järnväg.”
Magnus Häggblad (SD) bad alla samer i kommunfullmäktigesalen att räcka upp handen. När ingen gjorde det ansåg han att det bekräftade hans resonemang om att behovet är mycket begränsat.
– Det är en så pass liten grupp det gäller och jag upplever inte att det är något som är efterfrågat.
Lage Hortlund (SD) menade att Piteå till skillnad från exempelvis Jokkmokk och Kiruna inte har den samiska anknytning som motiverar att man blir en förvaltningskommun. ”Det här är symbolpolitik.”
Mats Dahlberg ifrågasatte att Magnus Häggblad ville att eventuella samer skulle identifiera sig med en handuppräckning.
– Jag tror att det är många från den samiska befolkningen som kommer lyssna och förfäras över vad som har sagts i det här rummet.
Kata Nilsson slog fast att Piteå kommun har råd att bli en samisk förvaltningskommun. Anton Li Nilsson (C) deklarerade dock att merparten av kostnaden bör rymmas inom statsbidraget.
– Jag tror att det Luleå och Skellefteå klarar, eller för den delen Jokkmokk och Arjeplog, det klarar Piteå också, säger Kata Nilsson.
Anton Li Nilsson (C) konstaterade att frågan om att bli en samisk förvaltningskommun är en ambitionshöjning. ”Men vi måste också göra det på ett sätt så att det statsbidrag som medföljer räcker till den absoluta lejonparten av kostnaderna.”
När det gäller vilket behov som finns ville Kata Nilsson påminna om varför de nationella minoriteterna kallas just minoriteter.
– Det vore historielöst av oss som församling att inte minnas att samerna misshandlats av majoritetssamhället och under århundraden berövats sitt språk och sin kultur. Att prata mängdbehov i minoritetsfrågor är dumt.
Kata Nilsson berättar att hon märkt av mer vardagsrasism mot samer sedan hon flyttade till Piteå från Östersund.
– Det kan förstås bero på flera olika saker, men jag vet inget bättre sätt att bekämpa fördomar än med kunskap.
Johnny Åström, Sjukvårdspartiet, ifrågasatte att Piteå kommun ska ta på sig mer kostnader när budgeten ligger på minus 116 miljoner kronor. ”Det är ingen halleluja-stämning i bun och soc.”