Isolerat liv för äldre döva

I Piteå kommun finns det i dag många hörselskadade eller döva vars första språk är teckenspråket. Men närmaste äldreboende för döva och hörselskadade finns i Härnösand - 45 mil bort. - Där finns en väl fungerande vård, men flyttar man dit innebär det också att man får lämna sina nära och det känns inte humanitärt. Ett boende behöver absolut finnas i Norrbotten, säger Nils Dahlbäck, folkpartiet, som engagerat sig i frågan. Enligt Dahlbäck och Åsa Henningsson, själv döv och anställd på Sveriges Dövas Riksförbund för att jobba med äldrefrågor, menar att ett liv för en döv person på ett vanligt äldreboende är ett liv i isolering. Varken personalen eller de boende kan teckenspråket och de döva stängs ute. Deras psykiska hälsa försämras och sjukdomar som alzheimers kan påskyndas. Ibland klassas de döva felaktigt som dementa. - De döva berövas sitt eget språk och sin egen identitet, säger Åsa Henningsson som menar att många äldre döva på vanliga äldreboenden mår dåligt: Får ångest, blir deprimerade eller aggressiva - något som botas med medicinering. - Men sedan finns också en grupp som alltid är nöjda och tacksamma och inte kräver någonting - de är uppfostrade på det sättet och vet inte om någonting annat, menar Henningsson som tror att det handlar om en generationsfråga. "Framtidens äldre" kommer att ställa mycket mer krav på hur de vill tillbringa sin sista tid. I sin motion till kommunfullmäktige i Piteå kommun föreslår Nils Dahlbäck att kommunen snarast utreder behovet av ett särskilt boende för kommunens äldre teckenspråkiga medborgare - gärna i ett länsperspektiv. Om behovet finns skulle ett sådant boende kunna rymmas i Roknäsgården där en särskild avdelning skulle kunna öppna med teckenspråkig personal. Dahlbäck föreslår också att kommunen satsar på teckenspråkskunnig personal inom hemtjänsten. Något som också skulle ge kommunen fler arbetstillfällen. I dagsläget ger också centern, moderaterna, kristdemokraterna och miljöpartiet motionen sitt stöd som tas upp i fullmäktige i slutet av september. <h3>Moraliskt ansvar</h3>Enligt Åsa Henningsson finns i dag cirka tio äldre döva i Piteå kommun som antagligen bor på äldreboenden eller har hjälp av hemtjänsten - en av dem har flyttat till Härnösand. - Vi i Piteå Dövas Förening har tagit upp frågan om ett särskilt boende för döva/hörselskadade med kommunen flera gånger, men aldrig så "strategiskt" som nu, menar Henningsson som tycker det är på tiden att kommunen agerar. - Vi har ett moraliskt ansvar för den här gruppen människor. Det går bra för både Piteå, Norrbotten och Sverige. Visst skulle vi kunna ha råd med ett sådant här boende, det handlar om vad man prioriterar, säger Dahlbäck. Carina Sjöberg, undersköterska på Norrgården, tycker det låter som bra ideer med särskilt boende för äldre döva/hörselskadade och att utbilda personal i teckenspråk: - Teckenspråk är bra att kunna, om man hamnar i den situationen att man behöver det. Jag har dock ännu inte gjort det, men de flesta äldre hör dåligt. På Norrgården finns i dag dock ingen som är helt döv. Men tidigare bodde det en döv man på boendet: - Han var väldigt duktig, gjorde sig förstådd med ljud och skrev lappar, minns Carina Sjöberg.