I val efter val har intresset för att markera en särskild kandidat sjunkit. I höstens kommunval kryssade bara 28 procent sin favorit - nytt bottenrekord.
Det här skriver tidningen Dagens Samhälle.
Överens
Exakt varför är inte helt klarlagt.Men även om forskarna är överens att det är ett misslyckande samt att statliga utredare lovar förändringar, så är de
oeniga om vilken riktning de ska ta.
Statsvetaren Folke Johansson, som för övrigt fungerat som expert åt olika tidningar, skyller på partierna.
Han anser att de saboterar reformen genom att presentera sina kandidater alldeles för dåligt.
- Väljarna ges inte förutsättningar att personrösta. Partierna vill inte riskera att det blir omkastningar i deras rangordning av kandidater, säger han till DS nätupplaga.
Flertalet av de ledamöter som sitter i den statliga grundlagsutredningen anser att den nuvarande personvalsmodellen behöver en översyn.
Men även om forskarna är överens att det är ett misslyckande samt att statliga utredare lovar förändringar, så är de
oeniga om vilken riktning de ska ta.
Från borgerligt håll nämns intresse för en modell där nuvarande spärrar tas bort, helt eller delvis. Ungefär den variant som används i finska valet.
Obligatoriskt
Det finns även de som vill göra personvalet obligatoriskt.Den varianten köper inte Lena Hjelm-Wallen, s.
Hon säger nej till ett obligatorium. Hon vill inte heller sänka spärrarna. Lena Hjelm-Wallen anser att ett skäl för personröstning fallit bort när valdeltagandet nu ökat samtidigt som personröstningen minskat.
Partikollegan Göran Magnusson håller med om att det situationen "inte är bra i dag".
- Men det är ingen hemlighet att entusiasmen för personvalet är måttlig i vårt parti. Vi tycker att partierna ska ha kvar inflytandet över vilka som väljs in. Att så få kryssar kan ju vara ett tecken på att väljarna håller med oss.
Skrota
Sen finns det utredare som klart och tydligt deklarerar att det är dags avskaffa personvalet.Till denna kategori sällar sig vänsterpartiets Mats Einarsson.
- Personvalet kan skrotas när nu intresset stadigt minskat.
Utredningens ordförande, landshövding Lars Engqvist s, avböjer att kommentera.
Det är, enligt borgerliga ledamöter, möjligt att den nya regeringen vill byta ut honom och ge utredningen tilläggsdirektiv.
I alla händelser kan slås fast att endast 28 procent kryssade för en särskild kandidat i årets kommunval.
Andelen borde ha stigit till mellan 50 och 70 procent vid det här laget, enligt de bedömningar som gjordes när reformen infördes i full skala vid valet 1998.
Dessutom - bara en procent av alla ledamöter i fullmäktige kom i år in med hjälp av personröster. Det är 129 av drygt 13 000 ledamöter.