Majoritetspartiernas budget gick igenom efter en två timmar lång debatt i kommunfullmäktige under onsdagen. Kommunalrådet Helena Stenberg (S) beskrev det som årets viktigaste beslut.
– Vi har lagt en budget utan besparingar på verksamheterna. Det innebär också att nämnderna själva måste omfördela för att göra vissa satsningar, säger Helena Stenberg.
Budgeten möttes snabbt av intern kritik.
– Det är med viss smärta i rösten jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, säger Ruth Rahkola (S).
Barn- och utbildningsnämndens avgående ordförande ställde sig upp i talarstolen och beklagade att förvaltningen inte fick några pengar för att sjösätta den strategiska kompetensförsörjningsplanen.
– Jag har full förståelse för att vi har en kärv ekonomisk situation och att vi måste vara återhållsamma, men jag kan bara beklaga att vi inte kan satsa pengar på det här. Vi står inför en stor brist på pedagogisk personal och det kommer vi att känna av.
Ruth Rahkola har svårt att se hur det ska gå att klara satsningen utan extrapengar.
– Den stora utgiften i bun är personalen och därför blir det svårt att göra omprioriteringar i budget för att klara kompetensförsörjningen.
Nämndsordföranden beklagade även att det inte avsattes extrapengar till en satsning på särskolans utemiljö och utveckling av Strömbackaskolans automationsutbildning. Något som förvaltningen måste klara av inom den beviljade investeringsbudgeten på 20 miljoner kronor för 2019.
– Jag ser svårigheter att klara av det när vi redan nu har så stora brister i både lokaler och utemiljö, säger Ruth Rahkola.
Helena Stenberg håller med om att det är tufft.
– Det är svårt läge. Ingen skrattar när man måste omfördela inom sin budget. Det gör inte kommunstyrelsen heller.
Allians för Piteå presenterade sin första budget på måndagens kommunfullmäktige. Även Sverigedemokraterna lade fram ett eget förslag medan Sjukvårdspartiet hade några kompletteringar till majoritetens budget.
– Det finns en hel del bra i kommunstyrelsens budgetförslag, men vi tycker det är fel inriktning och fokus, säger Håkan Johansson (M).
Allianspartierna vill bland annat att all kommunalt driven verksamhet ska konkurrensutsättas med undantag för myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner. Dessutom föreslog man vardagsbesparingar i nämnderna och se över kostnaderna. Ett exempel var barn- och utbildningsnämndens kostnader som alliansen påstod var 76 miljoner kronor högre än andra jämförbara kommuner.
– Menar ni allvar att skolan ska spara 76 miljoner? undrade Brith Fäldt (V).
Därefter följde en irriterad debatt som handlade om hur mycket alliansen verkligen ville spara på skolan.
– Nej, det är inget krav att vi ska spara 76 miljoner, men det finns stor potential att minska kostnadsmassan, sade Håkan Johansson.
Sverigedemokraterna gick längst i sin åtstramningspolitik. De föreslog en generell besparing på 1-2 procent över alla förvaltningar. Kultur- och fritidsnämnden skulle få dra åt svångremmen mest med en vardagsbesparing på 3 procent.
– De flesta verksamheter i kultur och fritid är inte lagstadgade och när pengarna tryter måste vi se vad vi måste göra och inte vad vi kan göra, säger Robert Håkansson (SD).
Majoritetspartierna ifrågasatte oppositionens besparingar.
– Det här är ingen dröm för kommunens personal, säger Brith Fäldt.
Samtliga partier var överens om att inte höja kommunalskatten. Skol- och landsbygdspartiet avstod från att delta i beslutet.