”Vår tolkning är dels att behandlingen av adhd är oacceptabelt ojämlik, dels att den totala mängden läkemedel som förskrivs är oroväckande hög” – det skriver Ingemar Engström och Torgny Gustavsson på DN debatt.
De anser att samtidigt som adhd gått från att ha varit en kontroversiell diagnos till att vara allmänt accepterad har det också skett en ”dramatisk utveckling när det gäller läkemedel”. Det inger anledning till oro och de geografiska skillnaderna i landet är dessutom stora.
Förekomsten av adhd är cirka fem procent bland skolbarn och tre procent bör vara aktuella för läkemedel, men en rapport från socialstyrelsen i juni visar på stora skillnader i landet.
I Norrbotten medicinerades knappt fem procent av pojkarna och knappt två procent av flickorna i samma åldersgrupp förra året, men i vissa län medicineras upp till nio procent av pojkarna. I vissa kommuner över 14 procent
”Det är alltså redan nu så att fler får läkemedel än vad som kan anses rimligt och utvecklingen verkar inte ha avstannat” skriver specialisterna som ser en oro för att barn- och ungdomspsykiatrin använder läkemedel för att kompensera för misslyckanden inom skolan.
Men Miriam Jaakola, Boden, ordförande för Attention i Norrbotten och med i förbundsstyrelsen på riksnivå, anser inte att medicineringen är ett bekymmer och hon har aldrig upplevt att ett barn farit illa av adhd-läkemedel.
– Men framför allt anser vi inte att medicin är ett förstahandsalternativ, säger Miriam Jaakola som menar att man först bör sätta in social och pedagogiska insatser.
Hon poängterar att för att få diagnosen adhd, krävs en ordentlig utredning.
– Medicin skrivs inte heller ut slentrianmässigt och behandlingen följs alltid upp av en läkare.
Hon menar att socialstyrelsens statistik också visar de barn som fått medicin utskriven en gång, men för en del barn fungerar det inte och då slutar man.
– Alla behöver inte medicin, men för en del barn kan det göra stor skillnad – de får ett liv.
Hon tror att risken med att dra ner på medicineringen skulle kunna vara att barn som verkligen behöver medicin inte skulle få den och därmed riskera att fara illa i livet.
Skulle man behöva skriva ut mer läkemedel?
– Ja, till alla som behöver det, säger Miriam Jaakola som tycker det är viktigt att se människorna bakom statistiken.
Varför det finns så stora geografiska skillnader är något hon anser att socialstyrelsen borde utreda vidare.