Vid årsskiftet tror Valprövningsnämnden att ett beslut kan fattas om vad som ska ske med de bortglömda poströsterna. Att ärendet läggs ner helt, att det blir omräkning av rösterna eller omval, är möjliga scenarier.
Statsvetaren och universitetslektorn Simon Matti vid LTU, tycker att det nästan vore konstigt om det inte skedde misstag i samband med hanteringen av så stort antal röster som ett val innebär. Han tycker det är olyckligt att det händer och att det blir extra olyckligt om valresultatet är jämnt.
Omval 1974
Den största konsekvensen som schabblet kan få, är omval. Det hände i Piteå 1974, efter en miss i hanteringen av poströster vid valet 1973, vilket Piteå-Tidningen berättade om den 23/9. Vid det ordinarie valet deltog 92 procent av de röstberättigade. Vid omvalet på trettondagsafton 1974 var valdeltagandet 77 procent, en minskning med 15 procent. Simon Matti bekräftar att valdeltagandet sjunker vid ett omval och att det är vissa grupper som faller ifrån.
Socialt tryck
– Vad man vet är att vissa väljare röstar på valdagen för att de har ett socialt tryck på sig. Av de cirka 90 procent som röstar i ett val är många inte särskilt politiskt intresserade. Dessa väljare kan vara betydligt mindre benägna att rösta vid ett omval. Ofta är det så att de som verkligen skulle behöva få sin röst hörd är de som faller ifrån först. Det är ofta personer med svagt deltagande i övrigt.
Han menar att vissa partier som Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna kan gynnas av ett omval eftersom de ofta har en äldre och mer plikttrogen väljarkår som kommer att rösta även vid ett omval, medan FI, MP och V har en överrepresentation av unga väljare som inte är lika engagerade i traditionell partipolitik och som inte kommer att delta i ett omval i någon större omfattning.
Vad tror du om Sverigedemokraternas chanser vid ett omval?
– Jag tror att de riskerar att tappa. Men i vissa fall kan ett omval fungera mobiliserande. Det är svårt att säga.