Egentligen skulle utbildningsförvaltningen tagit i beslut i tisdags om vilka förskolor och fritids det blir som ska ha öppet i sommar, men beslutet sköts upp till nästa vecka.
– Anledningen är att vi inte fått in alla anmälningar än och vi vill ha det som underlag när vi fattar beslutet. Efter det skickar vi ut information till berörda föräldrar, säger förskolechefen Elisabeth Fjällström.
Det innebär inte att antalet öppna förskolor och fritids kan bli fler, utan enbart om hur många barn det blir på de avdelningar som ska vara öppna.
Men färre öppna avdelningar innebär problem för en del föräldrar. Exempelvis kan en förälder som bor i Rosvik och jobbar i Luleå först tvingas åka åt andra hållet med barnen till en sommaröppen förskola.
– Vi försöker göra det så bra som möjligt utifrån förutsättningarna, men självklart blir det en påverkan. Det blir inte samma service i sommar. Det finns risk att en del föräldrar tvingas åka längre, men samtidigt är det förutsättningarna för en del föräldrar året om, säger Elisabeth Fjällström.
Beslutet om färre sommaröppna avdelningar togs av barn- och utbildningsnämnden i syfte att få budgeten i balans. Enligt nämndens ordförande, Louise Mörk (S), valdes det minst dåliga förslaget. Alternativet var att öka antalet barn i barngrupperna under hela året.
Men det finns också en annan aspekt och det handlar om att antalet anmälda barn inte överensstämmer med de barn som faktiskt kommer till de sommaröppna avdelningarna.
– Vi bestämmer bemanningen av pedagoger, städ- och kökspersonal utifrån hur många anmälda barn vi har och så även matbeställningar. Det blir ett enormt slöseri om inte barnen kommer, säger Elisabeth Fjällström.
Hur stort brukar bortfallet av barn vara?
– Det handlar om 40–60 procent. I fjol hade vi noll barn under en hel vecka på en avdelning. Det håller inte, säger Fjällström.
I PT har kökspersonal vittnat om ett stort matsvinn i fjol. Kokerskan Agnetha Ehlin, med lång erfarenhet i kommunens skolkök, har berättat om en skola med 60 barn anmälda till ett sommaröppet fritids.
– Redan efter en vecka var närvaron nere på tolv barn och det bara fortsatte i samma stil. Tråkigt för barn och pedagoger och enorma mängder mat gick till spillo.
Före storkökens tid kunde kökspersonalen laga betydligt mindre mat eftersom de visste att många anmälda barn inte skulle komma.