Piteborna får sitt dricksvatten från en ytvattentäkt i likhet med Östersund men där finns också skillnader. Dricksvattnet i Piteå kommer från strömmande vatten (Piteälven), därutöver skiljer sig beredningsprocessen. Enligt Kenneth Eriksson, driftchef för vattenverket, ska inte tarmparasiter kunna ta sig igenom reningen.
Kemisk fällning
- Vi använder kemisk fällning och filtrering vid vattenverket på Degeränget. Det fungerar som en barriär mot parasiter. Jag kan inte uttala mig om hur de gör i Östersund men vi har en annan beredningsprocess, säger han.
Magsjukeutbrott 1974
Piteå har en gång drabbats av ett större magsjukeutbrott i samband med förorenat dricksvatten. Det var 1974, när en kedja av händelser bidrog till att vattnet kontaminerades.
- I dag har vi en helt annan teknik med mycket bättre skydd. Vi har andra övervakningsprocesser och mätutrustning och även larm som varnar så fort en förändring i vattnet uppstår, säger Kenneth Eriksson.
Klagomål på smaken
Senast det kom varningssignaler var i våras när man fick indikationer om mikrobiologisk påverkan på vattnet i Koler. Där finns ett mindre vattenverk med annan teknik än den i Degeränget.
- Vi fick klagomål på smaken i dricksvattnet. Provtagning visade på något förhöjda mikrobiologiska halter. För att vara på den säkra sidan uppmanade vi de boende i Koler att koka sitt vatten innan användning till mat och dryck.
Det visade sig dock senare att vattnet inte var förorenat.
Ständiga förbättringar
Enligt Kenneth Eriksson jobbar man på vattenverket ständigt med förbättringar. Det pågår bland annat ett arbete med att upprätta vattenskyddsområden för vattentäkter som saknar sådana samt att man reviderar befintliga vattenskyddsområden.
- I vår investeringsplan finns också en förstärkning av det befintliga skyddet mot bland annat tarmparasiter med en installation av en UV-ljusanläggning. Det innebär att vi skulle ha både hängslen och livrem vid ett eventuellt tarmparasitangrepp.